Arkitektur

”Nyanlända självklar lösning på kompetensbristen”

Arbetslösheten för svenskfödda arkitekter är nära noll. För utrikes födda är den drygt 17 procent. Det i en bransch som skriker efter arbetskraft. Lösningen är självklar: anställ fler utrikesfödda arkitekter, skriver branschföreträdare och arkitektföretagare.

Bashar är 36 år och flydde till Sverige från Syrien för tre och ett halvt år sedan. Efter en tuff start i det nya landet, där han hade svårt att få jobb, kom han genom projektet KAN Connect i kontakt med ett arkitektkontor. Idag jobbar och trivs Bashar som arkitekt med projektering, det yrke han utbildats till i Syrien.

Att som Bashar få det jobb han har utbildat sig till borde vara självklart för fler nyanlända akademiker. Inte minst för arkitekter – det byggs mer än på mycket länge och arkitektbranschen skriker efter yrkeskunnigt folk. Självklart ska vi ha fler utbildningsplatser så att unga människor kan utbilda sig till sitt drömyrke och få jobb direkt efter examen. Men en arkitektutbildning är fem år lång och hundratals yrkesverksamma behövs nu.
 
En färsk rapport från SCB visar att utrikes födda med eftergymnasial utbildning har svårare att få jobba med det de är utbildade till. Bara hälften av utrikes födda ekonomer jobbar exempelvis med ekonomi. Det gäller speciellt de som har utbildat sig utanför Sverige. Vår arbetsmarknad är alltså generellt dålig på att ta tillvara på annan utbildning än den som genomförts i Sverige.
 

Bland arkitekterna är skillnaden mellan inrikes och utrikes födda stor. Arbetslösheten är 1,8 procent jämfört med 17,8 procent (Arbetsförmedlingens statistik år 2015). En undersökning av tidningen Arkitekten bland nyanlända visar alarmerande nog att 42 procent upplevt sig som negativt särbehandlade – många av dem på grund av att de inte har svensk utbildning.

De arbetssökande nyanlända arkitekterna i Sverige har olika bakgrund och har kommit hit av skilda anledningar. Gemensamt för dem alla är att de inte vill något hellre än få börja jobba. Vissa av dem behöver höja kompetensen i fråga om bygglagstiftning och långt ifrån alla behärskar svenska. Det är kunskapsluckor som är relativt enkla att täppa till och som väger lätt om man jämför med vinsten: Att få in medarbetare som genom andra erfarenheter berikar projekt med nya angreppssätt och förslag på lösningar.

Vi arkitekter säger gärna att vi tar ansvar för att vara med och bygga Sverige på ett hållbart sätt. Vi har också ett ansvar mot medarbetare och ägare att skapa livskraftiga företag som genererar vinst. Med den nuvarande arbetskraftsbristen är det allt svårare att uppfylla de åtagandena. Frågan blir varför inte ännu fler rekryterar nyanlända. Många av de vi har varit i kontakt med menar att det är tidsbristen som gör att man avstår.

Vi som skriver under debattartikeln har själva anställt nyanlända medarbetare och märker att fördelarna överväger nackdelarna. Vi jobbar med olika koncept för att få ut utrikes födda arkitekter på arbetsplatser och oavsett metod ser vi att våra rekryteringar ger bra resultat. Kunskapsutbytet och lärdomarna från våra nya kollegor berikar våra arbetsplatser och vårt dagliga jobb.

Vårt budskap till övriga arkitektbranschen är därför: Ta dig tid att upptäcka kompetensen hos medarbetare som inte är födda i Sverige. Att anställa en nyanländ arkitekt kan ge ett betydligt större vinst än att enbart kapa arbetstoppar. Se dagens högkonjunktur som en möjlighet att få in kollegor med andra kunskaper och nya perspektiv.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.