Nya vårdgarantin kan öka väntetiden

Riksdagen beslutade nyligen om förändringar i vårdgarantin. Beslutet om “en förstärkt vårdgaranti” innehåller ett antal viktiga förbättringar, men en konsekvens av förändringarna är också att allmänhetens rätt – att vid behov få träffa en läkare inom sju dagar – försvagas, och år 2019 ersätts med att allmänheten har rätt att vid behov få träffa läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar.

Ambitionshöjningen från sju till max tre dagar är välkommen. Men vi ifrågasätter om detta bör kombineras med försvagningar i allmänhetens rätt att vid behov få träffa läkare. I praktiken kan denna försvagning innebära att allmänhetens rätt att få träffa läkare inom en vecka ersätts med rätten att få hjälp av en sjuksköterska inom tre dagar, och därmed ingen tidsatt rätt att vid behov få träffa läkare.

En aktuell Sifo-undersökning, beställd av Min Doktor, frågade 6 000 personer i Sverige om de känner oro över att det tar lång tid att få träffa läkare när de behöver det. 66 procent svarade att de känner oro över väntetiden i mycket hög eller viss grad. Samma undersökning ställde även följande fråga: Idag garanterar sjukvården att du får träffa läkare för en medicinsk bedömning inom sju dagar. Hur många dagar tycker du är en rimlig väntetid för denna garanti? 61 procent svarade en till tre dagar. 

För Min Doktor skulle en vårdgaranti som innebär läkarvård inom tre dagar inte vara en utmaning. Om patienten har besvär som kan handläggas digitalt får våra patienter oftast hjälp av en läkare inom en timme eller två. 

Nyckeln till våra korta väntetider är att våra läkare lägger 90 procent av sin tid på att hjälpa patienter. Motsvarande siffra för läkare inom den traditionella primärvården är 40 procent. Den stora skillnaden mellan 90 och 40 procent förklaras främst av den digitala processen. Våra patienter fyller i ett utförligt och dynamiskt frågeformulär före de träffar läkaren, en process som skapar stora delar av journalen. Mötet mellan patient och läkare sker dessutom asynkront (inte samtidigt i ett rum eller via video) vilket effektiviserar både patientens och läkarens tid och möjliggör användandet av artificiell intelligens. Vidare automatiseras de senaste nationella behandlingsrekommendationerna in i beslutsstöden till våra läkare som i realtid kan rådfråga varandra och koppla in andra specialistläkare i patientärendet. Nästan all administration sker automatiskt i vårt digitala system.

Sveriges utmaning i relation till de långa vårdköerna är inte främst att vi generellt har för få läkare. Sveriges utmaning är att effektivisera processen så att fler läkare ges möjlighet att lägga mer tid på patienterna och mindre på administration. I denna utveckling är digitaliseringen och artificiell intelligens de tydligaste och effektivaste möjligheterna.

Utifrån ett kostnadsperspektiv kostar det samhället idag 1 700 kronor i snitt att producera ett läkarbesök på en fysisk vårdcentral, medan motsvarande kostnad för samhället för ett läkarbesök hos Min Doktor är 400 kronor.

Digitalisering är för många, inom politiken och sjukvården, ett abstrakt begrepp som utmanar och ifrågasätter. För oss är det vardag. Vi bidrar gärna med våra erfarenheter från 250 000 digitala läkarbesök och vår kompetens inom digitalisering och artificiell intelligens, i ett samarbete med den traditionella sjukvården och politiken. 

Vi är övertygade om att genom ett gott samarbete kan nästa steg i utvecklingen av vårdgarantin innefatta rätten att vid behov få träffa läkare – digitalt eller fysiskt – inom tre dagar eller ännu snabbare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.