Debatt
Läkemedel
25 augusti 2020 kl 05:05

”Nya precisionsmediciner kräver en bättre folkhälsa”

Precisionsmedicin, skräddarsydda behandlingar baserat på patientens unika genetiska profil, är i ropet. För att dessa behandlingar ska bli ekonomiskt försvarbara behövs dock samtidigt en bred satsning på datastödd prevention av folksjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, MS, demenssjukdomar och cancer, skriver Ulf Hertin, senior rådgivare på SAS Institute.

Det här är en opinionstext

Ulf Hertin
senior rådgivare hälso- och sjukvård, SAS Institute

Regeringen har nyligen gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera hur utvecklingen av och inom precisionsmedicin påverkar hälso- och sjukvården. Inte minst ska utredningen lämna förslag på hur införandet av precisionsmedicinen kan ske på ett jämlikt och kostnadseffektivt sätt.

Precisionsmedicin är diagnos- och behandlingsmetoder som ska optimera sjukdomshanteringen baserat på den enskilda patientens genetiska profil. Den ger hopp för de många med allvarliga och svårbehandlade sjukdomar. Där vi tidigare tog fram läkemedel med potential att behandla ”tillräckligt många, tillräckligt bra” kan vi nu ta fram unika behandlingar med maximal effekt för enskilda individer.  

En precisionsmedicinsk behandling kan dock kosta 100 000 kronor i månaden, i vissa fall mycket mer. Skulle alla som i dag behöver det få precisionsmedicin riskerar vårdbudgetarna att undermineras, alternativt ställs vården inför svåra etiska beslut om vilka som ska få tillgång till dem.

Redan innan någon utredning lämnats framstår det därför tydligt att utvecklingen av precisionsmedicin måste åtföljas av förebyggande arbete för att minska antalet som behöver sådana behandlingar. I praktiken kan detta bara kan ske med hjälp av avancerad analys av stora mängder hälsodata. För de personer som då identifieras kan hälso- och sjukvården sedan sätta in förebyggande åtgärder. Utomlands gör man redan så, bland annat inom Cleveland Clinic.

Ett avgörande problem är att vi i Sverige saknar den tekniska, digitala plattformen för detta. För att hantera frågan med likvärdighet mellan vårdregionerna krävs ett sätt att organisera och dela data mellan dessa. Sverige har en fördel av sina omfattande hälsodataregister, men dessa varierar i kvalitet och lagstiftningen lägger hinder för utbyte av data mellan regioner.

Ett exempel på en bred preventiv ansats är projektet Frisk-Risk-Sjuk som det statligt finansierade SWElife startat med visionen noll fetma skolstarten 2030. I dag är 10 procent av barnen i förskoleåldern överviktiga, runt två procent har utvecklat fetma. Överviktiga barn har också ofta ett genuttryck som ökar risken för denna övervikt. Fortsätter dessa barn vara överviktiga in i vuxen ålder löper de även en betydande risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. I Frisk-Risk-Sjuk byggs en digital plattform för hantering av hälsodata, med syftet att kunna utföra avancerade dataanalyser, identifiera de barn som löper störst risk att utveckla fetma och därmed möjliggöra tidig prevention.

Detta sätt att arbeta preventivt med folkhälsa, med dataanalys som grund och siktet ställt på att lösa stora utmaningar genom bred samverkan, bör tillämpas på flera folksjukdomar. Prevention är det absolut billigaste – och mänskligaste – sättet att få ner ohälsotalen och samtidigt frigöra medel för den nya precisionsmedicinen.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 augusti 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 25 augusti 2020 kl 05:00

Skribent

Ulf Hertin
senior rådgivare hälso- och sjukvård, SAS Institute