Sjukvård

”Nya lösningar sätter patienten i centrum”

Med ett arbetssätt där vi tydligare utgår ifrån individen kan vården göras mer tillgänglig och resurseffektiv. Digitalisering och ny teknik är en framgångsfaktor för detta. Det visar flera pilotprojekt som genomförts inom ramen för Forum för välfärd. 

Trots att internationella jämförelser visar att Sverige hamnar i topp när det gäller medicinska behandlingsresultat, så har sjukvårds- och omsorgssektorn ett antal utmaningar. Dessa är bland annat bristande tillgänglighet, vårdkedjor som inte alltid hänger ihop, otillräcklig personorientering och för lågt fokus på förebyggande hälsoarbete. Forum för Välfärds piloter har på ett konkret sätt utgått ifrån individperspektivet och visat på nya arbetssätt som tydligt förbättrar kvaliteten och resursanvändningen.

I vårt senaste projekt, ”Vår gemensamma patient”-  som genomförts tillsammans med Region Gävleborg, kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker samt Aleris Bollnäs – så visar vi att införandet av beprövade digitala lösningar men med nya arbetssätt och en gemensam målbild kan förbättra samverkan mellan sjukvård och omsorg. Vi gör alltid våra arbeten i samarbete med olika aktörer och genom att gå utanför de vanliga ramar och roller som ofta styr dagens vård- och omsorgsarbete.

En lite grupp mångbesökare (cirka 3–4 procent) tar omkring 50 procent av vårdens resurser i anspråk. För vård- och omsorgssektorn motsvarar detta cirka 200 Mdr kronor. Trots att stora resurser läggs på denna grupp så lider de mest av den bristande personcentreringen och osammanhängande vården. Därför har tre grupper stått i fokus för projektet, (i) mångbesökare i vården, (ii) patienter som varit inskrivna och får fortsatt vård på äldreboende/hemsjukvård, samt (iii) återinskrivna patienter.

I projektets första del har vi påvisat hur konsultationer på distans mellan patient och vårdgivare samt vårdgivare eller omsorgsutförare kan skapa stora värden. Gävleborgsregionen har många äldre och dessutom relativt långa avstånd till sjukhus, inte sällan 10–15 mil. Konkret har vi använt videobesök inom hemsjukvård, Peritonealdialys (PD-dialys), barnavårdscentralen och inom uppföljningsbesök efter operation i specialistvården. En mängd fördelar med detta arbetssätt blev tydliga:

  • I hemsjukvården skapade vi en ny vårdnivå som sparade restid och därmed totalt sett ökade tillgången till läkare med bibehållen kvalitet. Denna ökade tillgänglighet gav dessutom ökad trygghet för personalen. 
  • Till PD-patienter kunde vi ge snabba svar på rutinfrågor och orosmoment direkt i hemmiljön vilket lett till ökad trygghet och färre resor in till sjukhuset.
  • På barnavårdscentralen minskade vi oro hos föräldrar och antalet ”onödiga besök” på akuten vilket gav minskad smittorisk och lägre tryck på akutmottagningen.
  • Inom specialistvården (operationssjukvård) minskade resursåtgången för både patient och vårdgivare när patienten bedömdes före och efter operation.

I den andra delen av piloten gav vi patienter hjälp till rätt vårdnivå genom införande av läkarstöd från Aleris Bollnäs sjukhus via telefon till ambulanspersonalen. I relevanta fall så kunde läkare konsulteras per telefon innan beslut togs om transport till akutmottagning. Över hälften av samtalen ledde till att patienten togs hand om på ett annat sätt än att slussas in till akutmottagningen.

Arbetet som skedde i södra Hälsingland har tidigare visat sig vara lyckosamt i flera andra regioner och har nu blivit permanent i södra Hälsingland. Region Gävleborg för avsikt att införa det i hela regionen. Arbetet har nominerats till tidningen Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen som tilldelas förbättringsarbete inom sjukvården. Möjligheterna undersöks nu för att även använda videokonsultationer som stöd till ambulansen.

I den tredje delen av piloten använde vi en beprövad våg för egenvård och ökat eget engagemang hos hjärtsviktspatienter. Vågen som är uppkopplad och ger stöd och råd angående läkemedelsintag och livsstilsfrågor användes av 33 personer under ett halvår. Resultatet visade positiva effekter såsom bättre egenvård och minskad vårdkonsumtion.

Återigen visar våra pilotprojekt framgången i att i samverkan mellan kommuner, landsting, sjukhus, privata vårdleverantörer och andra aktörer ta en personcentrerad utgångspunkt och utifrån denna använda teknik och nya arbetssätt. Framgången ligger i att arbetet skett med utgångspunkt i hur kvaliteten för den enskilda individen kan förbättras. Inte förrän vi ser vård och hälsa utifrån individens perspektiv så kommer nya och nödvändiga arbetssätt att slå igenom med tillräcklig fart.

Kunskap och erfarenhet av vad som behöver göras finns redan, men förändringen måste ske snabbare. Accelererar inte förändringstakten så kommer vi inte att klara av finansieringen av vår välfärd, och vi kommer inte kunna ge människor en jämlik och god hälsa. Vi behöver ta tydligare utgångspunkt i patentlagen som på många sätt handlar just om att utgå ifrån individen. För att gå från ord till handling så behöver vi:

  • skapa utrymme för personer som vill arbeta med nya lösningar att få göra det,
  • planera in nya arbetssätt i det ordinarie arbetet,
  • sprida de nya arbetssätten och tjänsterna till patienter eftersom det skapar en efterfrågan som i sin tur stimulerar hälso- och sjukvården att svara upp mot de behov som finns
  • och slutligen behöver vi nya ersättningssystem som driver innovation och kvalitet snarare än att endast styra mot aktivitet.

Forum för Välfärd, med de olika perspektiv och erfarenheter vi representerar från det svenska samhället uppmanar alla aktörer som har nya och beprövade sätt att arbeta på och nya insikter att vi tillsammans visar hur förändringen ska gå till. Vi måste gå ifrån att tänka organisation till att tänka hur vi organiserar oss med utgångspunkt från individen, dess erfarenheter och förmågor.

Målet för hur vår vård- och omsorg ska byggas för framtiden och hur insatser skall ersättas måste vara att ge människor bästa möjliga chans till en god hälsa. Därför måste vi samla oss för att hitta och komma överens om bättre sätt att mäta vård- och omsorgens insatser utifrån individens perspektiv. Det är först när vi vet hur individen upplever vård- och hälsoarbetet som vi på allvar kan utveckla det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.