Debatt
Bostadsbyggande
25 juni 2020 kl 19:00

”Nya bostäder måste byggas för alla”

När nya bostäder planeras bör användare med olika erfarenheter medverka. Då kan lösningar uppstå som är nödvändiga för ett fåtal men fördelaktiga för de flesta, skriver representanter för funktionsrättsrörelsen.
 

Det här är en opinionstext

Vi behöver bygga fler bostäder. Då behövs innovativa lösningar. Så långt är de flesta överens i debatten om framtidens bostäder.

Men hur säkerställer vi att nya bostäder och bostadsområden blir hållbara och uppfyller det viktigaste löftet i FN:s Agenda 2030, att ingen ska lämnas utanför?

En viktig pusselbit är att landets byggaktörer ser värdet av att införliva principen om universell utformning vid planeringen av nya bostadsprojekt.

Just nu pågår ett omfattande arbete med att uppdatera och förenkla byggreglerna. Boverket utreder frågan och kommer att lägga fram sina förslag i december 2020.

Stora delar av funktionsrättsrörelsen befarar att resultatet av regelförändringarna i praktiken kommer att medföra försämringar av tillgängligheten, vilket skulle riskera att utestänga delar av befolkningen från den ordinarie bostadsmarknaden.

Men om vi ska leva upp till kraven på hållbar utveckling måste framtidens bostäder vara tillgängliga för alla människor. Detta betonas också av FN i Agenda 2030 och dess globala mål. Mål 11 tar bland annat upp vikten av att alla får tillgång till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder.

Hållbart bostadsbyggande handlar alltså i hög grad om att beakta allas behov när samhället utformas. Genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, har Sveriges myndigheter, kommuner och regioner redan idag åtagits sig att utforma produkter, tjänster och miljöer så att de redan från början i största möjliga utsträckning kan användas av alla. Men hur kan denna princip – universell utformning – omsättas till nya, hållbara bostadslösningar?

Svaret är att universell utformning stödjer ett arbetssätt som ger nya möjligheter till innovation. Det handlar om att redan i planeringsstadiet ta in ett så brett spektrum av behov som möjligt. När användare med olika erfarenheter medverkar tidigt i utvecklingsprocessen uppstår ofta nya lösningar. Lösningarna kan vara nödvändiga för ett fåtal, men är ofta fördelaktiga för de allra flesta.

Det finns flera aktuella exempel på utvecklingsprojekt där användare som sällan kommer till tals bidragit aktivt till innovativa lösningar. Organisationen DHR har till exempel varit med i referensgruppen i samband med utvecklingen av en vridbar toalettstol som både ökar värdigheten och självständigheten för personer med rörelsenedsättning, samtidigt som exempelvis personal inom hemtjänsten får en bättre arbetsmiljö.

Funktionsrätt Sveriges projekt Rätt från början samverkar med Ikano bostad för att utforska hur en samskapande innovationsprocess inom bostadsområdet kan utformas.  Sedan förra året finns dessutom ett konkret verktyg för organisationer eller företag som vill arbeta med universell utformning, och samtidigt förbättra sina förutsättningar att leva upp till kommande tillgänglighetskrav i lagstiftning och målen i Agenda 2030. Det är processtandarden SS-EN 17161 som tagits fram på initiativ av Europeiska kommissionen.

Tyvärr ser många byggaktörer tillgänglighet som en fråga om att endast uppfylla minimikraven i byggreglerna, men arbetet för tillgänglighet kan alltså vara både dynamiskt och innovationsdrivande.

Inom funktionsrättsrörelsen finns kunskap om hur variationen i behov ser ut hos olika individer i den mänskliga mångfalden. Vi är gärna med och bidrar med våra kunskaper i utvecklingen av framtidens hållbara bostäder – är landets byggaktörer redo att anta utmaningen?  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 juni 2020 kl 19:00

Skribenter

Diana Chafik
projektledare för Rätt från början, Funktionsrätt Sverige
Rasmus Isaksson
förbundsordförande, DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet