Debatt
Samhällsplanering
8 oktober 2014 kl 09:23

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Ny trend utmanar stadsplaneringen

Juryn för Sveriges Arkitekters Planpris ser en tydlig trend i årets projekt: Social hållbarhet tar nu en stor plats i kommunal planering. Det kräver en ny yrkesroll för planeringsarkitekten och samhällsplanerarna där förståelse för drivkrafterna hos stadsbyggandets aktörer är central.

Det här är en opinionstext

Sveriges Arkitekter delar vartannat år ut Planpriset till en kommun för bästa samhällsplanering eller stadsbyggnad. Årets Planprisjury, utsedd av Akademin för fysisk planering, har gått igenom över 25 olika planer och nominerat fyra kommunala stadsutvecklingsprojekt. Vem som vinner avslöjas på vår årliga branschfest Arkitekturgalan den 28 november.

Att Sverige blir alltmer tudelat vet vi. En del har att hantera sviktande service när befolkningen minskar, den andra delen skenande bostadsbrist och segregation. Bebyggelsemönstren förändras och sociala frågor hamnar i strålkastarljuset. För oss i juryn är det påtagligt hur ömsesidigt beroende bebyggelse- och sociala mönster är av varandra.

Social hållbarhet har därför återkommit som överskuggande tema i juryarbetet. De fyra berättelserna som de nominerade utgör är på skilda sätt relevanta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Även många andra planprojekt vi tittade på har metoder och verktyg för att hantera sociala frågor. De handlar om sammanbindning, förtätning och komplettering av funktionsseparerade områden, om centrumförnyelse och om regionala samverkansformer. 

I sammanhanget vill vi slå fast två saker: Det är lika angeläget att ta in social hållbarhet i krympande kommuner som i snabbväxande. Och en aldrig så ambitiös plan är ingen garanti för framgång – däremot kan den bädda för en positiv utveckling.

Hur påverkar det växande behovet av social hållbarhet kommunala arkitekter som yrkesgrupp? Vi i juryn har samtliga erfarenhet från att arbeta i kommuner och påstår att planeringsarkitekterna står inför en förändrad roll. Om bilden som till viss del hänger kvar av arkitekten är tjänstemannen som ritar en plan på sitt rum och sedan träder ut med ordet ”Verkställ!” till byggaren, är den sanna bilden i dag istället jonglören som har att sammanväga de dispatarata intressena hos samhällsbyggnadsprocessens aktörer. 

Det avspeglas också i de projekt juryn granskat; den ”geniala stadsplanen” lyser med sin frånvaro, istället har vi mött en brokig nomenklatur av områdesplaner och diskussionsunderlag etcetera. Framför allt i skalan mellan översiktsplan och detaljplan visar kommunerna kreativitet genom att välja att arbeta med plandokument som inte är knutna till Plan- och bygglagen.

Här måste lagstiftarna ta ställning till om lagen ska anpassas till dagens planeringsverklighet, eller om det är positivt att kommunerna har möjlighet att skapa egna och sinsemellan olika planeringsrutiner. 

Staden byggs på olika sätt av många olika parter och arkitektens uppgift blir att få dem att samarbeta. Det ställer krav på social kompetens och förståelse för drivkrafterna hos medborgaren, fritidspolitikern, markägaren, med flera deltagare. Samhällets höga förändringstakt kräver också stor förmåga att jobba mot ett rörligt mål. De områden som ska stå klara om 20 år planeras i dag. Det enda vi vet om morgondagens stad är att den inte blir som vi tänker oss idag.

Sveriges Arkitekter ser planeringsarkitekternas nya yrkesroll som förändringsledare och möjliggörare, en roll de allra flesta vill ta. Att baxa medborgardialog och vision i mål i ett projekt med höga ambitioner ifråga om social hållbarhet kräver verktyg och kompetenshöjning. Politiker och verksamhetschefer, bollen är hos er! Bygg planavdelningar som motsvarar samhällets krav på delaktighet! Stötta era arkitekter i den förändrade yrkesrollen!

Låt oss till sist presentera de projekt som juryn för Planpriset 2014 valt att nominera:

* Gällivare samhällsomvandling – Fördjupad översiktsplan för flytt från Malmberget till Gällivare centrum, Vassara och Repisvaara: Här har kommunen fört en dialog med invånarna sedan 2009 och drivit medborgardialogen Nya Gällivare. Dialogen ligger till grund för en revidering av översiktsplanen som kallats En arktisk småstad i världsklass.

* Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö – Vetenskapligt grundad utredning av hur staden kan minska skillnader i levnadsvillkor som skapar ohälsa samt en åtgärdsplan för stadsplaneringen. Kommissionen har arbetat sedan 2011 med ett öppet mandat att i samarbete med högskolan sammanställa forskning och exempel som beskriver sambandet mellan boende, hälsa och ekonomi. Planprisjuryn vill särskilt lyfta fram underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa som beskriver faktorer i den fysiska miljön som bidrar till ojämlik hälsa och vad stadsplaneringen kan göra för att minska dessa. 

* Nya Kiruna – Fördjupad översiktsplan för Kiruna nya centralort: Planeringen för flytten av Kiruna har följt en effektiv och tydlig process. En fördjupad översiktsplan (FÖP) som antogs hösten 2014. FÖP bygger på en strategi att skapa platsanknytning och historisk förankring när hela staden flyttas som är hämtad från det vinnande förslaget Kiruna 4-ever i arkitekttävlingen. 

* Backaplan, Göteborg – Planeringsförutsättningar för östra delen av Norra älvstranden som syftar till att omvandla ett äldre industriområde till en attraktiv stadsdel som kan förbinda centrala Göteborg med Hisingen: Utgångspunkten för planarbetet är blandstaden och dokumentet visar hur det kan genomföras konsekvent med bibehållen flexibilitet. Förutsättningar, förslag och konsekvenser av en förädling och förtätning av det centralt belägna industri- och handelsområdet redovisas i form av ett utvecklat lokalt centrum.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 8 oktober 2014 kl 09:23
Uppdaterad: 3 november 2014 kl 08:56

Skribenter

Bengt Andrén
ordförande i juryn för Sveriges Arkitekters Planpris, konsult på NAI Svefa
Tobias Olsson
förbundsdirektör Sveriges Arkitekter