Debatt
Skatter
17 juni 2016 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Ny toppforskning ger Sverige unika möjligheter

Genom de stora europeiska forskningsanläggningar ESS och MAX IV blir Sverige ännu mer attraktivt som kunskapsnation. Anläggningarna är de främsta i sitt slag och kommer att locka forskare från hela världen. Om vi fullt ut ska kunna dra nytta av den möjligheten bör regeringen lyssna på näringslivet både vad gäller beskattningen av personaloptioner och en utvidgning av expertskatten.

Det här är en opinionstext

Det är inte bara lärosätena i Skåne, som har en framstående global position inom forskningsområdet smarta material, som stärks av de två stora forskningsanläggningarna som nu byggs i Lund. Även Chalmers tekniska högskola satsar femtio miljoner på ESS och MAX IV. Forskare från Chalmers ska verka permanent på plats på forskningsanläggningarna. För forskarnärvaro på plats är viktigt. 

MAX IV invigs tisdagen den 21 juni i år, på årets ljusaste dag, och är världens kraftfullaste synkrotonljusanläggning. MAX IV skapar möjligheter till helt ny forskning, exempelvis om hur olika material är uppbyggda. Mediciner och batterier är två exempel på vad forskare kan studera med hjälp av synkrotronljus.

ESS kommer att bli den nya generationens neutronkälla. Anläggningen beräknas vara färdigbyggd 2019 och användarprogrammet för forskare sätta igång 2023. Projektet, som totalt involverar 11 EU-länder, är ett av de största och mest högprioriterade forskningsinfrastrukturprojekten i Europa. 

Skåne vill vara en öppen region med livskvalité i världsklass, ledande innovationskraft, en stark tillväxtmotor som attraherar internationellt näringsliv, kapital och talang. Till allt detta bidrar ESS och MAX IV. Dessutom kan de ge ringar på vattnet med nya företag och kringtjänster. Möjliga avknoppningar från forskningsanläggningarna är nya företag inom livsmedel, mobil, skog och medicinteknik.

Skåne är en av Sveriges storstadsregioner, med landets tredje största stad, 1,3 miljoner invånare och snabbare befolkningsökning än de flesta andra län. Närheten till Danmark och andra storstäder gynnar förstås Skåne och det skånska näringslivet. Samtidigt är sysselsättningen lägre, arbetslösheten högre och medelinkomsten lägre i Skåne än genomsnittet i landet. Det vore därför bra för både Skåne och Sverige om vi till fullo kunde dra nytta av den potential som finns i dessa forskningsanläggningar.

En förutsättning för det är att vi kan säkerställa kompetensförsörjningen till forskningsanläggningarna och till kringliggande företag. Sverige hade aldrig fått ESS utan den goda tillgängligheten till en internationell flygplats, Copenhagen Airport. Men det räcker inte att forskare reser hit för korta sejourer.

Sverige och Skåne måste vara attraktivt för forskare från alla delar av världen att verka i långsiktigt, om vi ska få hit den mest framstående kompetensen. Risken är annars stor att vi förlorar kompetens, bland annat till Danmark.

Tyvärr kom finansminister Magdalena Andersson (S) nyligen med beskedet att hon inte har för avsikt att förändra expertskatten för de forskare och experter som ska arbeta på forskningsanläggningarna. Som en direkt effekt av det beskedet har flera forskare nu tackat nej. 

Dessutom försvåras rekryteringen ytterligare av att beskattningen av personaloptioner inte ser ut att förbättras på ett avgörande sätt. En lägre skatt på personaloptioner möjliggör för startup-företag att knyta till sig högt kvalificerade medarbetare i ett tidigt skede. Från näringslivets håll är man mycket bekymrad över det förslag som lämnades i utredningen som lämnades till näringsminister Mikael Damberg.

Personaloptionsbeskattningen påverkar förstås också viljan att avknoppa verksamhet från forskningsanläggningarna. Att personer startar bolag utifrån den forskning som bedrivs i anknytning till forskningsanläggningar och universitet är en viktig del i ambitionen att Sverige ska ha ett högteknologiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. Regeringen har all anledning att lyssna på näringslivet – och återkomma med ett väsentligt vassare förslag som hjälper bolag i tillväxtfaser att rekrytera.

Sverige står mitt i en högkonjunktur. Samtidigt är många är oroliga för vad som sker med ekonomin när de penningpolitiska stimulanserna avtar eller när konjunkturen vänder, inte minst med tanke på de problem Sverige sedan länge har med bostadsbyggande och jobbskapande. Det är helt rätt läge att sjösätta reformer som skapar långsiktigt hållbar konkurrenskraft.

Regeringen bör ta detta tillfälle och förändra expertskatten och personaloptionsbeskattningen. Något annat har vare sig Skåne eller Sverige råd med i en tid då globala konkurrensen om experter och investeringar ökar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.