Civilsamhället

Ny spellag äventyrar civilsamhällets finansiering

Halvvägs in i spellicensutredningen börjar linjerna dras upp för en ny reglering. För civilsamhällets framtida finansiering är det avgörande att licenser inte införs på lotterimarknaden. Vi vill på ett konstruktivt sätt medverka till en hållbar lösning, skriver en lång rad företrädare för civilsamhället.

Varje år går 1,6 miljarder kronor i överskott till ideell sektor från lotterier som Folkspel, Miljonlotteriet och Postkodlotteriet. Överskottet från lokala och regionala lotterier har underskattats i de uppskattningar som rapporteras till Lotteriinspektion enligt Handelshögskolans (HHS) utredning ”Folkrörelserna, staten och internetcasinon”. Samtidigt som den egna försäljningen av rikslotterier (till exempel Bingolotter) fått en allt större betydelse för de mindre lokala föreningarna.

Föreningslivet är en viktig del av det svenska samhället och det svenska samhällsbygget. Barnavårdscentraler och hemtjänst är två exempel som drivits fram av, och till en början finansierats genom, bland annat överskott från lotterier.a

Just oberoende medel från medlemsavgifter, gåvor från privatpersoner och företag, sponsring, och, inte minst, överskottsmedel från allmännyttiga lotterier är avgörande för ett starkt och självständigt civilsamhälle.

Sedan mitten av 1800-talet har vi en lagstiftning där spel och lotterier är förbehållna ideell sektor, och sedan en tid även staten, med grundtanken att överskottet från dessa verksamheter ska komma hela samhället till godo – så kallade allmännyttiga ändamål.

Det är tydligt att spelmarknaden har förändrats i takt med att utländska spelbolag utan tillstånd i Sverige pressat sig in på spelmarknaden genom en omfattande marknadsföring med höga bonusar och gratisspel. Spelutredningen är välkommen och direktiven tydliga i att fortsatt värna civilsamhället.

Tyvärr får allmännyttiga organisationer en undanskymd roll när den framtida spelmarknaden diskuteras. Ett fortsatt starkt civilsamhälle på den framtida spelmarknaden kommer kräva en större politisk vilja från regeringen och partierna i utredningens parlamentariska grupp. Situationen för de allmännyttiga lotterierna skiljer sig klart från politikens agerande i frågan om moms för ideell secondhandverksamhet. Där stod politikerna upp för en svensk modell.

Vår oro grundar sig i att EU-institutionerna inte förstår det svenska civilsamhällets särart och betydelse i samhällsutvecklingen. Här behöver våra folkvalda på nytt stå på sig i frågan om att värna civilsamhället.

Halvvägs in i spellicensutredningen börjar linjerna i dras upp för en ny reglering. För civilsamhällets framtida finansiering är det avgörande att licenser inte införs på lotterimarknaden inte att förväxla med andra delar av spelmarknaden som casinospel eller sportspel. Lotterier bör i stället göras till en avgränsad marknad förbehållet det svenska föreningslivet där både fysiska och digitala lotter innefattas.

Vi vill på ett konstruktivt sätt medverka till en hållbar lösning. Utredare Håkan Hallstedt har en grannlaga uppgift framför sig att skapa en spelreglering som kan leva över tid. Vi har med utredningen från Handelshögskolan tydligare kartlagt vikten av finansieringen från lotterier och att den är förutsättningen för ett livskraftigt föreningsliv. De tre prioriterade åtgärderna som vi vill se är:

1. En avgränsad spelmarknad för allmännyttiga lotterier oavsett distributionskanal. 

2. Skattefrihet för ideella organisationer som arrangerar lotterier. 

3. Ett stärkt främjandeförbud för att stoppa spelbolag som inte har tillstånd i Sverige. 

Det svenska civilsamhället gör och har gjort mycket för Sverige. Det behövs en spelreglering som är hållbar och gör Sverige starkare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.