Debatt
Klimat
30 september 2014 kl 15:16

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Inför miljöskatt på konventionellt jordbruk

Klimatutsläppen har nu nått nya rekordnivåer och enligt FN-rapporter står maten vi äter totalt för hälften av klimatbelastningen. Det är nu hög tid att ställa jordbruket mer i centrum för kampen om klimatet.

Det här är en opinionstext

Det gäller i högsta grad det svenska jordbruket som står för cirka 20 procent av landets totala klimatbelastning i form av växthusgaser, motsvarande nära 13 miljoner ton koldioxid. Detta är i nivå med belastningen från alla personbilar i Sverige. Räknar man dessutom in den avskogning i andra delar av världen som svensk import av djurfoder innebär blir jordbrukets klimatpåverkan betydligt större.

Den viktigaste uppgiften för att minska jordbrukets klimatpåverkan är att jordbruket producerar sitt eget kväve (till exempel genom kvävefixerande baljväxtvallar) och att man återupprättar kretsloppet av naturliga näringsämnen mellan växtodlingen och djurhållningen.

Detta kretslopp är i stort sett brutet inom det svenska konventionella jordbruket. Specialiserade spannmålsgårdar producerar i dag huvudsakligen (till 80 procent) djurfoder, och ”exporterar” på så sätt stora mängder näringsämnen till specialiserade djurgårdar. Detta kompenseras med stora mängder klimatbelastande konstgödsel. Men på djurgårdarna får man istället stora överskott av näringsämnen i form av djurgödsel, som till stora delar går förlorade och läcker ut i mark och vattendrag, inte minst Östersjön.

Den i grunden onödiga användningen av konstgödsel belastar klimatet på flera sätt. I framställningen av konstgödsel går det åt mycket fossil energi (motsvarande ett kilo olja för varje kilo kväve) samtidigt som den starka växthusgasen dikväveoxid (lustgas) även bildas i processen. Här bidrar svenskt jordbruk med emissioner av växthusgaser motsvarande 1,2 miljoner ton koldioxid.

I ett konstgödselberoende jordbruk blir det dessutom en ännu större klimatpåverkan genom ökade emissioner av växthusgaser från marken. Det överskott av kväve som uppstår där ökar utsläppet av dikväveoxid från marken, som enligt en sammanställning från Jordbruksverket står för en tredjedel av jordbrukets klimatpåverkan.

I ekologiska kretsloppsjordbruk däremot minskar den här påverkan avsevärt. Det har man sett under lång tid i både forskning och praktik. På exempelvis gårdar i Sverige och andra Östersjöländer som ingår i EU-projekten Beras har klimatbelastningen mer än halverats. Här åstadkommer man ett naturligt kretslopp av näringsämnen.

Inget konstgödsel behöver tillverkas. Emissionerna av växthusgaser från marken blir också betydligt lägre på grund av god uppbyggnad av markens organiska substans (mullförrådet). Enligt studier kan markerna här binda 400 kilo kol, motsvarande 1 500 kilo koldioxid, per hektar och år. Det ska ställas mot marker i konventionellt jordbruk utan vallodling som istället släpper ut växthusgaser.

Om vi i Sverige menar allvar med de internationellt uppsatta klimatmålen behövs en ny jordbrukspolitik som gradvis ställer om dagens konventionella jordbruk till ett hållbart, klimatsmart och ekologiskt jordbruk.

Det måste vara en politik som också ger lantbrukarna stöd och incitament att ställa om sin produktion. En första åtgärd är att införa en miljöskatt på konstgödsel, precis som på annan fossil energi och annat som har negativa miljöeffekter. Dessa skattemedel bör sedan föras tillbaka till jordbrukarna som stöd för omställning. En sådan omställning är väldigt viktigt för både klimatmålen och Östersjön.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.