Ny lag stärker konsumenten vid skönhetsingrepp

Kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst och faller utanför hälso- och sjukvårdens regelverk. Det slår Skönhetsutredningen fast i sitt förslag som lämnades till regeringen i dag den 30 november. För att förbättra skyddet för konsumenten föreslår utredningen dels att det införs en ny lag, dels en nationell informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

Eva Nilsson Bågenholm

särskild utredare Skönhetsutredningen

Kommunen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) blir behöriga tillsynsmyndigheter, föreslår Skönhetsutredningen.

Marknaden för den så kallade skönhetsbranschen är delvis oreglerad, vilket gör att det finns allvarliga brister i förutsättningarna för konsumenten att genomgå en säker behandling.

Det saknas en samlad reglering och flera myndigheter har tillsynsansvar inom området, vilket kan leda till oklarheter.

Vidare råder det brist på statistik vilket gör det svårt att fastställa antalet verksamheter, förekomsten av olika behandlingar, eventuella komplikationer och marknadens utveckling. Det saknas också lättillgänglig, samlad och oberoende information om kroppsbehandlingar.

De kroppsbehandlingar som utredningen avser ska likställas med en konsumenttjänst, vilket innebär att det är konsumentskyddande regler som gäller. Behandlingarna faller inte inom hälso- och sjukvårdens regelverk, inte ens om det är legitimerade yrkesutövare som utför behandlingen.

Detta eftersom syftet med behandlingar för att förändra utseendet inte handlar om att medicinskt förebygga, utreda eller behandla ett tillstånd.

Syftet med en ny lag är att stärka konsumentens skydd genom högre krav på näringsidkare. Med ett tydligt regelverk får samhället ökad kontroll över aktuella verksamheter och det blir lättare för konsumenten att hävda sina rättigheter vid en eventuell tvist med näringsidkaren.

Exempel på behandlingar som omfattas av lagen är kirurgiska ingrepp, injektioner, tatuering, piercing och laserbehandlingar.

Den nya lagen utmärks av att:

• Kirurgiska ingrepp enbart får utföras av legitimerade läkare och tandläkare.

• Injektioner enbart får utföras av legitimerade läkare, tandläkare, sjuksköterskor samt tandhygienister.

• Tillståndsplikt införs för de verksamheter som erbjuder kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk.

• Ett nationellt register upprättas över verksamheter.

• Kommunen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) blir behöriga tillsynsmyndigheter.

• Krav ställs på kvalitet och systematiskt säkerhetsarbete.

• Näringsidkaren ska ge konsumenten tydlig och lättfattlig information.

• Konsumenten ska ges rimlig och anpassad betänketid.

Mot bakgrund av att kroppsbehandlingar erbjuds på en växande kommersiell marknad bör vinstintresset inte underskattas. Utredningen föreslår en webbaserad informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar. Konsumentverket föreslås bli huvudansvarig.

Att konsumenten får tillgång till oberoende information stärker inte bara den enskildes skydd. Det ligger även i samhällets intresse att konsumenter av kroppsbehandlingar är välinformerade, eftersom eventuella komplikationer kan komma att belasta den offentliga hälso- och sjukvården.

Informationen kan exempelvis handla om olika typer av kroppsbehandlingar och vilka risker som kan medfölja eller vart man kan vända sig vid en eventuell komplikation. Ambitionen är att nå konsumenten innan en kroppsbehandling är genomförd.

I utredningens uppdrag har även ingått att bedöma om det behövs en särskild åldersgräns för kroppsbehandlingar.

Utredningen bedömer att det inte behövs någon generell åldersgräns eftersom det skydd som finns i föräldrabalken, socialtjänstlagen och FN:s barnkonvention utgör ett tillräckligt samhällsskydd för barn under 18 år.

Vår förhoppning är att förslagen ska fullföljas så att ett bättre skydd kan uppnås för konsumenten.

Genom högre krav på näringsidkarna och ett tydligt regelverk får samhället ökad kontroll över aktuella verksamheter och det blir lättare för konsumenten att hävda sina rättigheter.

Fakta

Skönhetsutredningen

Regeringen beslutade den 24 april år 2014 att tillkalla en särskild utredare för att stärka skyddet för den enskilde vid behandlingar och ingrepp som kräver medicinsk kunskap och erfarenhet eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård.

I uppdraget ingår att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd. Specialistläkare Eva Nilsson Bågenholm förordnades den 15 maj 2014 till särskild utredare.

Den 30 november överlämnar utredningen sitt betänkande ”Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)”. I syfte att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandling som kan innebära en betydande hälsorisk föreslår utredningen:

– en ny lag gällande kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk,

– en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk.

Fotnot: Lagförslaget om tillsyn innebär att kommunernas tillsynsuppdrag vidgas till att även omfatta tillsyn över verksamheter där legitimerad personal erbjuder kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk.

Tillsynen inbegriper även att kommunen ska kontrollera att tillsynsobjektet klarar att kontrollera och styra sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.