Debatt
Friskolor
12 februari 2020 kl 18:10

Ny friskola är vägen till högre kommunalskatt

Alla som vill att kommunernas ekonomi ska förvärras ytterligare bör applådera IES etableringar landet runt. Få saker i skolans värld är nämligen mer kostnadsdrivande än att IES startar upp en ny skola i kommunen. Det skriver Tankesmedjan Balans. 

Det här är en opinionstext

I höstas skrev vi i tankesmedjan Balans ett antal debattartiklar om Internationella Engelska Skolans (IES) ambitiösa etableringsplaner och att kommunpolitiker i vissa fall erbjuder IES hyressubventioner för att locka den aktiebolagsdrivna friskolan till sina kommuner. IES sticker på det här sättet ut från andra fristående skolaktörer. När nu frågan debatteras nationellt vill vi bidra till att öka kunskapen om sambandet mellan IES etableringar och de kommunala skolornas ekonomi. 

Vi granskade 2018 landets samtliga 290 kommunbudgetar och konstaterade nedskärningar på välfärden i nio kommuner av tio. Året efter granskade vi kommunernas skolbudgetar och hittade nedskärningar i en lika hög andel av dem. När vi läser 2020 års skolbudgetar ser vi att kommunpolitikerna ökat nedskärningstakten ytterligare.

Men det räcker i många fall inte med nedskärningar – fler kommuner än på länge tvingas att även höja skatten. Och de kommande åren ser det ännu värre ut.

Alla som vill att kommunernas ekonomi förvärras ytterligare bör applådera IES etableringar landet runt. Få saker i skolans värld är så kostnadsdrivande som när IES startar upp en ny skola. Det här beror i huvudsak på två fördyrande effekter som båda har att göra med bestämmelsen i skollagen att friskolor har rätt till 100 procent av kommunernas genomsnittliga skolpeng, trots att de ofta har ett enklare uppdrag än den kommunala skolan.

1. IES har ett mindre resurskrävande elevunderlag.

Skolverket undersöker tre variabler för att avgöra hur resurskrävande elevunderlag en skola har. Föräldrars utbildningsnivå, andel nyanlända elever och andel pojkar. Hög utbildningsnivå, få nyanlända elever och låg andel pojkar indikerar att en skola har färre resurskrävande elever.

Skolverkets statistik över 2019 års avgångselever på IES högstadieskolor talar sitt tydliga språk. 28 av 29 IES-skolor hade föräldrar med högre utbildningsnivå än rikets genomsnitt. 28 av 29 IES-skolor hade lägre andel nyanlända elever än rikets genomsnitt. 19 av 29 IES-skolor hade lägre andel pojkar än rikets genomsnitt.

Om en nystartad IES-skola får lägre andel resurskrävande elever än den kommunala skolan ökar andel resurskrävande elever på de kommunala skolorna. Enligt skollagen ska skolan vara kompensatorisk och resurser styras till skolor med högre andel resurskrävande elever. Den kommunala skolpengen borde således öka som konsekvens av IES etablering. Men om grundbeloppet i den kommunala skolpengen ökar har IES rätt till samma ökning, trots att de inte har behov av högre skolpeng.

2. Den kommunala skolans organisation.

IES elever kommer i större utsträckning än andra friskolor från andra stadsdelar än den där den egna skolan ligger. Det går alltså inte att veta vilka kommunala skolor som blir av med elever när IES startar. I en årskurs kan många av IES elever komma från en kommunal skola, i en annan årskurs kan många av IES elever komma ifrån en annan kommunal skola.

Kommunen måste planera för – och garantera – att alla elever ska få plats i den kommunala skolan. Det är väldigt svårt att anpassa de kommunala skolornas organisation när några elever försvinner från varje årskurs och när antalet elever som försvinner i kommande årskurser inte går att förutse.

De kommunala skolornas totala skolpeng minskar när IES öppnar en ny skola. Antalet lärare som behövs förändras dock ofta inte eftersom antalet klasser som behövs i de kommunala skolorna är lika stort efter IES etablering som innan IES etablering. De kommunala rektorerna riskerar därför att dra över budget. När kommunens rektorer drar över budget ökar den genomsnittliga kommunala skolpengen och när den genomsnittliga kommunala skolpengen ökar måste kommunen öka IES skolpeng med samma summa.

Risken är således uppenbar att kostnaderna ökar som konsekvens av IES etableringar och detta i ett läge där kommunernas ekonomi är mycket ansträngd. Frågan måste ställas till de kommunpolitiker som bjuder in IES till sina kommuner, ibland med kommunala hyressubventioner: Varför vill ni bidra till ytterligare nedskärningar i den kommunala skolan och ökat tryck på höjd kommunalskatt? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 12 februari 2020 kl 18:10
Uppdaterad: 17 februari 2020 kl 13:50

Skribenter

Marcus Larsson
tankesmedjan Balans
Åsa Plesner
tankesmedjan Balans