Debatt
Lärarutbildning
13 november 2019 kl 11:52

Nu vill fler bli lärare — avskräck dem inte!

Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna ökar, vilket är glädjande. Men de nedskärningar på skolan som nu genomförs riskerar att dra undan mattan för den positiva trenden, varnar Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Det här är en opinionstext

I tider av allmän oro för skolan och läraryrkets attraktivitet är det lätt att bortse från de positiva trender som finns. På goda grunder lyfter många, däribland Lärarnas Riksförbund, de stora problem och utmaningar som finns och hotar svensk skola. Men ibland glömmer vi att läraryrket faktiskt är ett fantastiskt yrke och att oerhört många unga människor vill bli lärare. Konstigt vore det annars. Det är få yrkesverksamma förunnat att varje dag kunna påverka människors framtid på ett så påtagligt och konkret sätt som lärare, med rätt förutsättningar, kan göra.

Att få se lusten i ett barns ögon som har knäckt läskoden, lärt sig additionens tiokompisar, kan formulera sig på ett nytt språk eller resonera om politiska ideologier. Att se elever växa och visa tilltro till sin förmåga, våga stå för vad de tycker och säga sin mening. Se elever acceptera andras uppfattningar eller nyfiket laborera med kemiska substanser i ett provrör eller matvaror i en kastrull. Skolan är, när den fungerar som bäst, en oerhört spännande och dynamisk arbetsplats.

Lärarutbildningen är sedan länge den största yrkesutbildningen inom högskolan. Om vi tar oss tid att jämföra med andra högskoleutbildningar, ser vi faktiskt en positiv trend när det gäller intresset för att bli lärare. Till exempel visar färsk statistik inför våren 2020 att antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna tydligt har ökat jämfört med våren 2019. Det är en ökning med nästan 7 procent jämfört med knappt 4 procent för övriga högskoleprogram. Trenden för lärarutbildningen är också positiv om vi går betydligt längre tillbaka.

Mellan 1998 och 2017 har antalet antagna till en lärarutbildning ökat med nästan 60 procent. Antalet examinerade har ökat med nästan 30 procent under samma period. Vi ser också att många lärare som lämnat yrket nu kommer tillbaka liksom att intresset för att karriärväxla ökar. Det sistnämnda framgår inte minst av det stadigt ökande intresset hos redan akademiskt utbildade för att genomgå en lärarutbildning. Man skulle nästan våga drista sig att påstå att fler än någonsin har fått upp ögonen för världens kanske bästa yrke.

Vän av ordning frågar sig kanske nu vad detta spelar för roll när alla prognoser pekar på att lärarbristen bara kommer att bli värre. Skolverkets senaste prognos från 2017 visar ju till exempel att det kommer att saknas 80 000 lärare år 2031 om inget förändras. Det är förstås sant. Jag menar inte att vi ska slå oss till ro och vänta på att lärarbristen kommer lösa sig av sig självt. För det kommer den inte att göra.

Men vi måste också våga stå för att många saker faktiskt går åt rätt håll. Sedan 2011 har vi en ny lärarutbildning, lärarlegitimationen har införts och lönerna har, om än inte tillräckligt, ökat för lärarkollektivet. Sammantaget har dessa, och en del andra reformer, sannolikt bidragit till den positiva utveckling vi ser när vi tittar på statistiken. Nu måste vi se till att slå vakt om och förstärka den positiva trenden.

Tyvärr hopar sig orosmolnen. De nedskärningar på skolan som nu genomförs riskerar att dra undan mattan för den positiva trenden. Nedskärningarna drabbar en redan hårt ansträngd arbetsmiljö ute på skolorna. Denna utveckling måste stoppas. Vi kräver kraftfulla satsningar på ökade resurser till skolan, i kombination med att staten tar över ansvaret för hur dessa resurser ska styras och komma skolan till del. Allt annat vore ett svek mot de som har, och vill ha, detta fantastiska yrke.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.