Skola

Nu tar vi nästa steg – för en mer jämlik skola

Utvecklingen i skolan har vänt. Barnen lär sig mer och fler elever, både svenska och nyanlända, blir behöriga till gymnasiet. Men det finns fortfarande brister, som att var och i vilken familj du växer upp påverkar resultaten allt mer, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Alla i svensk skola vet var de befann sig när de fick höra om PISA-resultaten 2013. Den oro som grott ur alla varningstecken och gnagt i lärarrum och på föräldramöten gick inte längre att blunda för. Bristerna i systemet drabbade barnen.

Nu har utvecklingen vänt. Kunskapsresultaten går upp i PISA och andra internationella mätningar, fler både svenska och nyanlända elever blir behöriga till gymnasiet. Barnen lär sig mer. Hårt arbete från lärare, rektorer och elever ger resultat. Men systemet brister fortfarande. I resultaten hörs en ringande varningsklocka: Ojämlikheten ökar. Var och i vilken familj du växer upp påverkar dina resultat allt mer. 

Ojämlikhet drabbar aldrig bara några. Skolpolitiken har alltför ofta präglats av en ovilja att ta tag i de stora problemen. Snabba utspel om sådant som borde vara professionens ansvar har stått i vägen för en diskussion om de grundläggande systemproblemen med marknadifiering, otydligt ansvar, brister i stöd till lärare och rektorer och växande ojämlikhet.

Politikens uppgift är att ge rektorer och lärare rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Därför har vi brutit med nedskärningarna. Under den förra regeringen skars nästan 10 000 medarbetare bort i skolan. Det var till stor del en konsekvens av att man i finanskrisen prioriterade skattesänkningar före att säkra kommunernas ekonomi. Under de gångna åren har istället fler anställts: fler lärare, starkare elevhälsa, bemannade skolbibliotek, mindre fritidsgrupper. Det handlar om starkt lokalt ledarskap, politiska prioriteringar och statliga investeringar. Till exempel har 4000 anställts i lågstadiet och förskoleklassen med statliga medel.

Ett av våra första beslut som regering var att kalla på en Skolkommission där forskning och profession samlades för att tillsammans lägga fram förslag för ett starkare och jämlikt skolsystem. Utifrån Skolkommissionens förslag har regeringen nu beslutat om en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan. Fullt utbyggt motsvarar den sex miljarder kronor årligen, samtidigt som skolan ska skyddas starkare från nya nedskärningar. Alla får mer, men de som behöver mest får också mest. Det nya systemet möjliggör en framtida minskning av antalet statsbidrag utan att vi minskar resurserna som går till skolan.

Nu tar vi nästa steg utifrån Skolkommissionens slutbetänkande, och lägger dess lagförslag för behandling i lagrådet:

1. Kommuner och fristående skolhuvudmän ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning. Skolsystemet ska inte förstärka bostadssegregationen. Tvärtom, ingen ska kunna välja bort att arbeta mot segregationen. Vår generations skolpolitiker kommer planera och inviga fler skolor än några sedan folkskolans förverkligande. Då ska skolorna placeras så att det oftare är naturligt både för direktörens och lokalvårdarens barn att gå i samma skolor. Jag har själv besökt skolor i Gislaved, Gävle, Malmö, Nyköping och Huddinge – kommuner med skiftande styren – där detta är något man naturligt tagit ansvar för idag. Med stöd i lag ska vi säkra att alla huvudmän gör det som är möjligt för att bryta segregation.

2. Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän ska bli mer likvärdig. Skolinspektionen ska kunna använda statliga åtgärder för rättelse mot en kommunal huvudman under motsvarande förutsättningar som då Skolinspektionen kan återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman.

3. Insatser för minskad frånvaro. Frånvaro som riskerar påverka kunskaperna är allvarliga varningssignaler som måste fångas upp tidigt. Lagen tydliggör ansvaret att agera när eleven har sådan frånvaro. 

4. Skolchefens roll blir statligt reglerad. Rektorer är idag ensamma om att bära lagansvar för de statliga målen, samtidigt som man är anställd av kommun eller friskola. I starka huvudmän är det också tydligt vilket ansvar skolchefen har att förverkliga läroplan och skollag. Därför bör skolchefens roll och ansvar tydliggöras i lag. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.