”Nu stärker vi läsförståelsen bland barn och unga”

I våra roller som ordförande i riksdagens utbildningsutskott respektive kulturutskott möter vi ständigt föräldrar som säger att de oroar sig över att deras barn inte läser böcker. Det finns en oro för att mobiler och vardagspusslande gör att tiden inte räcker till eller prioriteras för läsning.

Ett läsande samhälle är ett levande samhälle. Genom det skrivna ordet kan berättelser, kunskap och perspektiv berika individen – men också stärka demokratin. De som har god läsförståelse har bättre möjligheter att ta del av nyheter, samhällsdebatt och viktig information. Det handlar också om möjligheten till jobb senare i livet, där ett utvecklat språk både muntligt och skriftligt blivit allt viktigare inom många branscher. Det är därför angeläget att fler barn och unga får goda läsvanor tidigt i livet.

Forskningen talar också sitt tydliga språk. Det finns undersökningar som visar att bara en av nio svenska tonåringar dagligen läser en bok eller dagstidning – och de dagliga läsarna har halverats inom loppet av sex år. Därtill har det framkommit i undersökningar att barn från socioekonomiskt svaga familjer och barn med föräldrar som talar andra språk än svenska i hemmet har särskilt svag läsförståelse. Senaste PISA-undersökningen visar att läsningen av skönlitteratur bland 15-åringar minskat med 2 procent i OECD-länderna men med hela 7–9 procent i de nordiska länderna.

Vi är övertygade om att det går att vända trenden. Men det är oerhört viktigt att alla barn och unga ska ha lika möjligheter att stärka både sin läslust och läsförståelse oavsett vem man är, var i landet man bor eller hur ens hemsituation ser ut. Både när det gäller skolresultat och läsning i sig så ser vi hur föräldrarnas bakgrund slår igenom. För att bryta det måste samhällets insatser vara kompensatoriska, det vill säga att de som har störst behov ska få mer stöd. Och vi måste börja tidigt.

Därför ser vi nu till att det i höstbudgeten avsätts pengar för att lärare i förskolan och lågstadiet ska fortbildas kring hur man främjar läsandet hos barn i tidig ålder. Därtill genomför vi en rad förslag från den utredning som Läsdelegationen tog fram 2018. Syftet är att ge barn lika förutsättningar till bra läsförmåga och ökad läslust. Det handlar bland annat om mer stöd till satsningen Bokstart som är en samverkan mellan bibliotek och förskola för att stimulera språkutveckling och läslust hos de yngsta barnen. Det införs också ett läsråd om bland annat ska samla läsfrämjande aktörer från olika delar av samhället.

Samtidigt satsar vi på biblioteken i hela landet. När krisen hotar kulturen märker vi hur mycket kulturen betyder. Folkbibliotek runt om i landet har en stor betydelse för människor genom att de tillhandahåller litteratur och fungerar som mötesplats. Biblioteken är också den viktigaste läsfrämjande aktören utanför skolan. Att stärka biblioteken innebär en satsning på ökat läsande.

Att se andra, kanske främst sina föräldrar, läsa och vara uppslukade av en bra bok är också något som alla barn behöver få uppleva. Vi kan alla vara förebilder. Därför är också insatser för vuxnas läsande, som vi sett några positiva satsningar på de senaste åren, så viktiga. För läsning handlar ju inte bara om att tillägna sig kunskaper och färdigheter som gör att man kritiskt kan granska en text och värdera innehållet innan man tar ställning. Nej, läsning handlar också om njutning, lust och glädje.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.