Debatt
Klimat
27 mars 2015 kl 13:01

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Nu skärper vi Stockholms klimatmål

När internationella avtal dröjer kan städer gå före och visa att det går att ställa om. Genom internationella samarbeten med andra städer i framkant sprids klimatsmarta exempel från lokal till global nivå.

Det här är en opinionstext

Katarina Luhr
miljöborgarråd (MP) Stockholms stad, ordförande styrgruppen Fairtrade city

År 2014 blev det varmaste året sedan mätningarna startade. I somras ledde häftiga regn till översvämningar i flera svenska städer. Samtidigt brann det i andra delar av landet. Efter att antalet översvämningsskador ökat markant i de nordiska länderna ryter försäkringsbranschen till att kommunerna måste öka takten i klimatanpassningen. 

I Stockholm skärper vi nu våra lokala klimatmål. Vi gör det för att 70 procent av världens utsläpp sker i städer. När internationella avtal dröjer kan städer gå före och visa att det går att ställa om. Genom internationella samarbeten med andra städer i framkant sprids klimatsmarta exempel från lokal till global nivå.

Det är framförallt inom fem områden Stockholm måste växla upp

1. Trafiken. Ska vi möta klimatmålen måste biltrafiken minska med 20 procent fram till 2030. Att ställa om till kollektivtrafik- gång och cykel är ett måste både ur klimatsynpunkt men också en förutsättning för att alla nya stockholmare ska få plats i vår allt tätare stad.

2. Bostäderna. Klimatsmarta bostadsområden växer fram på allt fler ställen i Stockholm. De nya bostadsområden på Årstafältet och i Slakthusområdet kommer ligga i framkant och ingår i ett EU-projekt som ska visa på hur städer kan växa klimatsmart.

3. Förnyelsebar energi. Stockholm är mitt i omställningen. I Järva finns Sveriges solcellstätaste område – på stadsdelens tak. Till år 2020 fasar vi ut stadens sista omoderna kolkraftverk i Värtahamnen. 

4. Klimatanpassning. Häftiga skyfall och översvämningar är ett faktum vi måste hantera. Det måste genomsyra all stadsplanering. Inte minst när det gäller dagvatten och grönytor. 

5. Det ska vara lätt att vara klimatsmart. Nås målet för 2015 kommer stockholmarnas utsläpp ha minskat från 5,4 ton till 3 ton koldioxid per person jämfört med 1990. För att fortsätta minska det klimatavtrycket måste insatserna som staden gör ligga i linje med stockholmarnas vardag och göra det enklare för stockholmarna att minska sin klimatpåverkan.

Vi måste också lägga korten på bordet och sluta blunda för våra faktiska utsläpp. Därför ges staden nu i uppdrag att räkna fram klimatavtrycket från stockholmarnas faktiska konsumtion, istället att som nu utelämna konsumtion av varor och tjänster producerade utanför staden.

Enligt Trygg-Hansas riskindex är svenskarna världens näst mest oroliga folk efter Kina. Miljöförstöring, klimatförändringar och cancer är svenskens största rädslor. Samtidigt domineras mediabilden för klimatpolitiken av internationella klimatavtal som dröjer eller vattnas ur. På lördag den 28 mars släcker vi lamporna för världens största klimatmanifestation. Varje lampa som släcks är ett meddelande om att det är allvar nu.

När klimatavtalen dröjer ska städer och andra aktörer fortsätta ligga i framkant. Varje stockholmares kunskap, delaktighet och agerande i klimatfrågan är viktig för att vi ska nå vårt långsiktiga mål om ett fossilbränslefritt Stockholm år 2040.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 mars 2015 kl 13:01

Skribent

Katarina Luhr
miljöborgarråd (MP) Stockholms stad, ordförande styrgruppen Fairtrade city