Budget 2019 Hela debatten

Nu räddar vi kulturskolan från borgerligheten

M och KD:s höstbudget var ett hårt slag mot kulturskolan. Men tack vare vårpropositionen blir det en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet. 

Vårt lands musikframgångar har ofta tillskrivits den kommunala kulturskolan. Men i stället för att låta fler ta del av verksamheten, innebar M och KD:s höstbudget ett rejält slag mot kulturskolan. Flertalet kommuner har behövt avbryta inplanerade kulturverksamheter för barn och unga. Detta trots att den nationella kulturskoleutredningen pekar på utmaningar som höjda avgifter, växande köer samt få initiativ för att komma åt den alarmerande bristen på utbildade lärare.

Det blir allt tydligare att alla ungas rätt till konstnärliga uttryck, kunskap och bildning blivit avhängigt vilken kommun man växer upp i. Eftersom kulturskolan främst styrs av kommunala beslut och med kommunala medel innebär det att dess mål, syfte och inriktning varierar. För att komma åt de hinder som begränsar barn och ungas deltagande, tog den rödgröna regeringen ett nationellt initiativ i syfte att kartlägga hur verksamheten ser ut och vad som utgör hinder för delaktighet.    

Den nationella utredningen konstaterar att över 40 000 barn och ungdomar står i kö för att delta i kulturskolan (Kulturskoleutredningens mejlenkät 2016). Allra längst är köerna till undervisning på populära instrument som gitarr, piano och slagverk. Andra intressen som kommunerna inte kan svara mot handlar om anmälningar till sång och kör, medan en femtedel av kulturskolorna har kö till dans, teater och bild. Antalet platser som erbjuds i respektive kommun hänger ihop med hur verksamheten organiserats och vilka resurser som satts av.

Kommunpolitikernas eget kulturintresse och engagemang har visat sig ha en betydande roll för hur pass prioriterat kulturskolans verksamhet är i respektive kommun. Medan vissa kommuner budgeterar utifrån att en viss andel barn ska erbjudas plats, har andra inget budgettak utifrån principen att alla som vill ska få en plats. 

Ett hinder för delaktighet är köbildningen som grundar sig i bristen på pedagoger och musiklärare. Det saknas för närvarande exakta uppgifter om antalet anställda på landets kulturskolor. Ett annat hinder är deltagaravgifterna som alla kommuner utom tretton använder sig av (Kulturskolan i siffror 2015)Vårdnadshavares betalningsförmåga har ett tydligt samband med snedrekryteringen. 

Behovet av nationell samordning, eventuell lagstiftning och kompetensförsörjning har varit en återkommande diskussion sedan den kommunala kulturskolans tillkomst. I flera nationella utredningar har regering och riksdag tydliggjort att ansvaret ska åligga kommunerna och att kulturskolan inte bör ingå i den statliga intressesfären. Men i maj 2018 ändrades detta.  

Riksdagen fattade beslut om att staten ska bidra till en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Behovet av att erbjuda unga estetiska lärprocesser, allsidig bildning och utveckla nya metoder och verktyg för uttryck har visat sig stärka det kunskapsbaserade lärandet. Därför infördes ett nationellt kulturskolecentrum som stödjer kommunerna att nå ut till fler genom metod- och utbudsutveckling. Den rödgröna regeringen avsatte 100 miljoner årligen i ett utvecklingsbidrag som framgångsrikt har delats ut till över 260 kommuner. 

M och KD:s budget innebar att bidraget drogs in. Hundratals föräldrar, lärare och kommunföreträdare har under hösten hört av sig för att beklaga risken för inställda verksamheter. Kortsiktigheten att få fram en budget utan regeringsmakt har drabbat barn och unga.

Därför är det oerhört glädjande att kunna meddela att utvecklingsbidraget återinförs om 50 miljoner kronor i vårpropositionen som gör att verksamheter kan fortgå till höstbudgeten presenteras. Vi rättar därmed till det blåa slaget mot landets kulturskolor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.