Debatt
Upphandling
27 september 2016 kl 09:19

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Nu måste upphandlarna ställa sociala krav

Regeringens förslag om sociala krav i offentlig upphandling ser ut att falla i riksdagen. Nu är det i stället upp till kommuner och landsting att själva ställa krav på löner och goda arbetsvillkor vid upphandlingar. Att inte göra det är som att skjuta sig själv i foten - lägre löner ger lägre skatteintäkter och social utsatthet.

Det här är en opinionstext

Regeringens förslag innebär att det offentliga vid upphandling ska ställa krav på att anställda i vissa branscher ska garanteras en viss lön, semester och arbetstid. I dag ställs sällan sådana krav, vilket i många fall har inneburit att seriösa företag inte haft en chans att konkurrera om offentliga kontrakt. Det har också inneburit ett högt socialt pris för de anställda som inte fått vettiga arbetsvillkor.

Att Sverigedemokraterna (SD) gått ut med att man gör de borgerliga partierna sällskap och tänker rösta nej till regeringens förslag är egentligen inte så oväntat, eftersom SD är ett utpräglat högerparti. Det som däremot är oväntat är att SD:s nej sker efter att partiet tidigare ansett att det bör ställas krav på kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling. Bland annat har framstående partiledamöter tidigare lagt fram en motion i riksdagen om att införa den så kallade ”vita jobb-modellen” vid all offentlig upphandling. Vita jobb-modellen går längre än det förslag som regeringen lämnat.

Offentligt upphandlade enheter i Sverige lägger i dag alltför stor vikt vid lägsta pris och det ställs sällan några som helst sociala krav. Prispressen blir så hård att många företag inte ens har möjlighet att vara med och lägga anbud. Konkurrensen blir osund och företag tvingas pressa arbetskraftskostnader och arbetsmiljön för att överhuvudtaget kunna bedriva verksamheten. Dessutom förekommer uppgifter om rent skattefusk. Pengar som därmed undantas det offentliga.

Vill vi verkligen ha det såhär? Det offentliga ska självklart vid köp av varor och tjänster eftersträva goda arbetsvillkor och social hållbarhet. Förutom den moraliska aspekten riskerar det offentliga även att skjuta sig själv i foten genom att inte ställa några sociala krav. Lägre löner leder till lägre skatteintäkter samt social utsatthet. Och skattefusk leder som bekant till inga skatteintäkter överhuvudtaget.  

Att inget av de borgerliga partierna stödjer regeringens förslag är märkligt. Det enda sättet att göra det möjligt för seriösa företag att delta i offentlig upphandling är att skapa konkurrensneutralitet mellan de företag som lägger anbud. Dessutom förekommer det ett missförstånd i debatten; nämligen att kraven på arbetsvillkor i upphandlingar kommer att skilja sig åt mellan svenska och utländska företag. Inget kan vara mer felaktigt. Lagens syfte är att det ska ställas samma krav på alla företag, oavsett härkomst.

En undersökning som TCO gjorde tidigare i år visar att det finns ett stort stöd bland väljargrupper från alla partier i riksdagen att ställa krav på att schysta arbetsvillkor vid offentlig upphandling. 

Undersökningen visar även att samtliga politiska partiers väljare underkänner dagens system där företag har möjlighet att vinna upphandlingar genom att erbjuda lägre pris, då personalen har sämre löner än andra i samma bransch.

Att regeringens modell faller innebär dock inte att kommuner och landsting inte kan ta sitt ansvar vid offentlig upphandling. Det är i stället upp till dem själva att nu ta ansvaret. Skillnaden är att det inte finns någon lagstiftning som tvingar fram ansvar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.