Debatt
Klimat
6 november 2020 kl 05:05

Nu måste ni planera för klimatanpassning, kommuner

I det budgetförslag för 2021 som riksdagen nu behandlar nästan halveras anslaget för klimatanpassning, från 124 miljoner kronor till 78 miljoner kronor – trots att behovet ökar kraftigt. Därför är det dags för kommuner och näringsliv att samfällt och tidigt identifiera och agera mot de negativa effekterna av ett förändrat klimat, skriver Mattias Goldmann hållbarhetschef på Sweco.

Det här är en opinionstext

Mattias Goldmann
hållbarhetschef Sweco

Runt om i världen ser vi förfärande effekter av ett förändrat klimat. Rekordstora bränder härjar i Kalifornien, Brasiliens Amazonas och Pantanal, men vi ser också skrämmande förändringar på närmare håll. I augusti var dricksvattnet i kranen fysiskt slut i Köpenhamn i flera dagar, och på hemmaplan har vi fortfarande 2018 års rekordtorka, bränder, sinande brunnar, nödslakt och missväxt i färskt minne.

Det har funnits en aversion mot klimatanpassning, som nog bottnar i att vi ska hejda klimatförändringarna – inte anpassa oss till dem. Men tyvärr kan vi  inte längre välja mellan utsläppsminskningar och klimatanpassning – vi behöver göra båda.

Även om vi lyckas nå målen i Parisavtalet på global nivå och Sveriges klimatlag nationellt, behövs ett massivt arbete att förbereda oss för ett förändrat klimat – och det är bråttom. 

Bebyggelse måste skyddas mot stigande havsnivåer, genom invallning som i Skanör-Falsterbo, med höjda kajer som i Göteborg eller med våtmarker som kan agera buffert, som i Kristianstad. Fastigheter behöver bättre anpassas för den nya verkligheten där de boende ska skyddas mot extrem värme, och gator och torg ska klara av våldsammare skyfall. Skogar och marker behöver skyddas mot torka och högre temperaturer med ökad brandrisk och förvärrade skadedjursangrepp.

2019 finansierades klimatanpassning genom statsbudgeten med 173 miljoner kronor. I år är 124 miljoner kronor budgeterade och för åren 2021 och 2022 vardera 78 miljoner kronor –anslaget kommer således mer än halveras samtidigt som behovet snabbt ökar. Det är en kraftfull signal till kommunerna att de i allt väsentligt måste hantera klimatanpassningen själva.

Många av Sveriges kommuner har en stor yta men få invånare, och att klimatanpassa hela kommunen är därmed en stor utmaning. Den får också ses som en smula orättvis – det är ju stater som med otillräckliga klimatmål och alltför svaga ekonomiska incitament för utsläppsminskningar har försatt kommunerna i detta behov av klimatanpassning. Det får också ses som något av en kursändring; i hela landet har staten genom länsstyrelserna tagit fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning, exempelvis löper Västra Götalands plan ut nu till årsskiftet medan Skånes gäller till och med år 2024.

En för kommunerna positiv konsekvens av att behovet av klimatanpassning blivit alltmer uppenbart är ett ökat engagemang i frågan från näringslivet. Också här finns ett behov av anpassning av råvarutillförsel, leveranskedjor, lokalisering av fabriker, kontor och lager och mycket annat. I detta har lokala näringar och kommunen gemensamma intressen och bör kunna agera samfällt mer än man gjort hittills.

Ett måttligt och i ekonomiska termer minskande engagemang från statligt håll för klimatanpassning, betyder också att aktörer som vi får steppa upp. Vi som arbetar med en lång rad kommuner och företag bör mer systematiskt bidra till kunskapsspridning och innovativa samarbeten. Det gör vi bland annat med vår senaste Urban Insight-rapport, som sammanställer konkreta exempel från städer i Europa på hur klimatanpassning utformas kostnadseffektivt och attraktivt, med konkreta råd för den som står i begrepp att ta fram en klimatanpassningsplan för sin kommun eller sitt företag.

Att anpassa oss till ett förändrat klimat är i grunden ett misslyckande. Men görs det på rätt sätt kan det bidra till mer attraktiva städer, bättre boende, ett tryggat jord- och skogsbruk och en stärkt konkurrenskraft för näringslivet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 6 november 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 6 november 2020 kl 05:00

Skribent

Mattias Goldmann
hållbarhetschef Sweco