IS-krigarna Hela debatten

Nu måste Järvafältets barn skyddas från terroristerna

Lejonparten av IS-terroristerna som återvänt till Stockholm kommer från Järvafältet. Barnen i dessa familjer riskerar att fara illa och på sikt utgöra en fara för andra. Socialtjänsten förstärks nu för att kunna hantera fallen. Den som utsatt sina barn för den miljö, de föreställningar och de trauman som IS innebär är olämplig som förälder.

Svenska medborgare som rest för att strida för IS återvänder nu till Stockholm. I dagligt tal vänjer vi oss snabbt vid förkortningar och ordvändningar – IS-resenärer, krigare, återvändare – som banaliserar eller till och med skymmer den bestialitet som dessa människor har omfamnat.

Lejondelen kommer från Järvafältet. Enligt polisen rör det sig om 19 personer som har återvänt. IS-terrorister som lever i Stockholm ska utredas för brott och, om de finns skyldiga, straffas. Det är uteslutande de rättsvårdande myndigheternas uppgift.

I debatten som nu pågår fästs oproportionerligt mycket fokus på hur socialtjänsten eller kommuner arbetar. Det är förundrande. Det är inte hos kommuner eller dess socialtjänst som Sveriges beredskap mot terrorism börjar. Utan i de rättsvårdande myndigheternas.

Staden har nu ändå ett ambitiöst program mot extremism, som är under ständig utveckling. Det handlar om allt ifrån fler och specialutbildade ordningsvakter, villkorade bidrag och lokaluthyrning, fler kameror, nära samarbete med polisen och Säpo samt ett starkare skalskydd i staden mot terrorangrepp. Den politiska viljan är mycket hög.

Däremot ställs socialtjänsten ofrånkomligen inför problem som har att göra med extremismens tillväxt i Sverige: Exempelvis är det socialtjänsten som larmas vid orosanmälningar om de barn som växer upp i jihadistiska miljöer. Därför stärker vi socialtjänsten och samarbetet med polisen för att få information om vilka familjer det rör sig om.

Det första det nya styret gjorde efter att information inkom om de återvändande IS-terroristerna i staden var att se till att polisen tillsammans med socialtjänsten upprättade orosanmälningar för barnen i dessa familjer då de löper en överhängande risk att fara illa, men också inom några år utgöra en fara för andra.

Under den tidigare S-ledda majoriteten gjordes inte en enda anmälan. Bara sedan januari har nu ett fyrtiotal anmälningar inkommit. I alla dessa fall pågår nu utredningar. Vi bortser inte ifrån att det kan komma fler i ett senare skede. Att anmälningarna gäller personer som reste tillbaka till Stockholm redan 2016 är ett mått på det tidigare styrets misslyckande.

Socialtjänsten på Järvafältet prioriterar arbetet. Staden har dessutom skjutit till två miljoner till socialtjänsterna på Järvafältet, för att förstärka verksamheten så att varje barn får en fullständig och korrekt utredning.

Den som utsatt sina barn för den miljö, de föreställningar och de trauman som IS innebär är olämplig som förälder. Socialtjänstlagen ger stöd för långtgående utredningsåtgärder och att med tvång omhänderta dem i de fall då barn behöver skydd. Det är ett verktyg som staden inte kommer tveka att använda.

I arbetet med IS-terrorister är det dock viktigt att skilja mellan de rättsvårdande myndigheternas och socialtjänstens ansvar. Arbetsuppgifterna, verktygen, mandaten är helt skilda.

För oss som bor och lever i stadsdelarna på Järvafältet känns det djupt oroväckande att det kan gå IS-terrorister bland oss. I kommunen gör vi allt vi kan, med alla medel som står till buds. Men situationen är ohållbar, som Anna König Jerlmyr har poängterat.

Det är inte på kommunal nivå som vi löser strukturella brister i landets förmåga att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet. Det vilar nu ett tungt ansvar på rikspolitiken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.