Debatt
Arbetsmiljö
9 april 2020 kl 05:10

Nu måste arbetsmiljön i den offentliga vården säkras

Om de inte erbjuder rimliga arbetsvillkor och sunda arbetsmiljöer kommer styrande politiker själva stå för urholkandet av välfärdsstaten. Det skriver forskaren Christian Gadolin, som tycker att politiker och chefer i regionerna bör fokusera på frågan varför vårdens medarbetare allt oftare vantrivs på sin arbetsplats.

Det här är en opinionstext

Christian Gadolin
ekonomie doktor, forskare inom hälso- och sjukvårdens styrning och organisering

Debatten om privata sjukvårdsförsäkringar är stundom både hätsk och polariserad. Det verkar som att debattörens partipolitiska tillhörighet avgör om fenomenet anses vara början på välfärdsstatens förfall eller dess frälsare. Troligtvis är inget av det sant. Men vad som saknas i debatten är försök att reda ut varför den offentliga vårdens medarbetare väljer att byta arbetsgivare till privata företag. Och nej. Det handlar inte bara om pengar, utan i stor utsträckning om ett av våra mest basala behov: att må bra på sin arbetsplats.

Sjuksköterskor och läkare mår allt oftare sämre på jobbet. Både forskning och massmedia vittnar om att de ofta upplever ökande ”produktionskrav”, men samtidigt allt mindre inflytande på arbetsplatsen. Något som bidrar till att allt fler blir stressade, utmattade, till och med utbrända. Det är signaler som måste tas på allvar. Det är signaler som måste leda till handling.

I stället för att argumentera för att privata sjukvårdsförsäkringar urholkar välfärden eller bidrar till den, bör politiker och chefer fokusera på varför vårdens medarbetare allt oftare vantrivs på sin arbetsplats. Om de inte erbjuder rimliga arbetsvillkor och sunda arbetsmiljöer kommer styrande politiker själva stå för urholkandet av välfärdsstaten. När det finns alternativ, kommer allt färre sjuksköterskor och läkare att välja offentliga utförare av vård som arbetsgivare. Särskilt om löner och arbetsvillkor tros vara bättre hos privata utförare.

I dagsläget förfaller det som att de flesta riksdagspartierna vill fortsätta tillåta privata alternativ i vården. Min uppmaning är därför att politiker och andra beslutsfattare inte målar in sig i ett hörn. Det finns ett begränsat antal personer med den kunskap som krävs för att jobba i vården. Ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar ökar antalet aktörer som den offentliga vården måste konkurrera med om tillgänglig och kompetent arbetskraft.

Ökningen måste ses som ett lärandetillfälle för den offentliga vården. Vad är det privata utförare erbjuder som gör att dem upplevs som attraktiva arbetsgivare? Samma sak gäller den kraftiga ökningen av digital vårdtjänster. Fokus bör vara vad den offentliga vården kan lära av dessa förändringar, snarare än att bevaka revir.

Tillkomsten av potentiell arbetsgivare är inte det enda som kan få den offentliga vårdens medarbetare att betänka sin arbetssituation. Den offentliga hälso- och sjukvården står inför flera andra förändringar som kan komma att öka trycket på vårdpersonalen. Den ökande risken för pandemier – där coronaviruset kan vara det första av flera exempel – är en utav dem. Den åldrande befolkningen – som innebär en ökad vårdtyngd – är en annan.

Därför har det aldrig varit viktigare att säkra arbetsmiljön i den offentliga vården. Det krävs för att värna den svenska välfärdsmodellen och den höga kvalitet svensk vård är känd för. Men kanske viktigaste av allt: det krävs för att rusta den offentliga vårdens medarbetare för de förändringar som vi alla tillsammans står inför.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 april 2020 kl 05:10
Uppdaterad: 9 april 2020 kl 05:07

Skribent

Christian Gadolin
ekonomie doktor, forskare inom hälso- och sjukvårdens styrning och organisering