Till att börja med måste satsningar på väg och järnväg som ansluter flygplatsen förverkligas i den kommande infrastrukturpropositionen. Samtidigt måste långsiktig finansiering och tillstånd säkerställas för Arlandas utbyggnadsmöjligheter.
Under åren innan millennieskiftet invigdes den tredje banan på Arlanda liksom snabbtåget till flygplatsen. Därefter har endast begränsade insatser gjorts för att stärka flygplatsens roll som nav för resande i Sverige. Resultatet av de uteblivna satsningarna är en kraftigt underinvesterad flygplats som bara delvis klarar av att möta regionens och landets behov av resor.
Flygplatsen har dessutom tvingats leva i osäkerhet i 20 år kring kapaciteten då miljötillståndet till för ett år sedan riskerade strypa inflygningsmöjligheterna. Nu finns emellertid förutsättningar att gå från tillfälliga lösningar till att skapa en långsiktighet för flygplatsen som stärker svensk ekonomi.
Den statliga samordningen ger regeringen ett underlag kring vilka insatser som är nödvändiga. Ytterligare landningsbanor, utökad väg- och spårkapacitet samt ett nytt luftrum är några av de slutsatser som lyfts fram. I grunden är det positiva satsningar som stärker möjligheter till resande och därigenom svensk ekonomi. De investeringar som görs har samtidigt en mycket lång livslängd och utvecklingsplanerna måste kunna omhänderta en långt större tillväxt än den dubblering av resande som nu nämns.
Arlandas möjligheter att utvecklas måste säkerställas långsiktigt, både en fjärde och en femte landningsbana kommer att behövas.
I höst förväntas regeringen presentera en ny infrastrukturproposition. Med utgångspunkt ur de slutsatser som presenterades i samordningen kring Stockholm är det tydligt att satsningar på och kring Arlanda behöver prioriteras. Vägkapaciteten är redan i dag ansträngd och ytterligare järnvägskapacitet kommer att vara nödvändig. Oavsett om du reser inom Sverige eller internationellt måste det vara enkelt och smidigt att ta sig till och från Stockholm.
Vi behöver därför se till hela vår infrastruktur och skapa en långsiktig planering med syfte att både möta framtida kapacitetsbehov och samtidigt förenkla resandet i Sverige. Dessutom behöver kostnaden för infrastruktursatsningar genomlysas noggrant så att beslutade satsningar har ett starkt stöd och faktiskt kan fullföljas fullt ut.
Från flera håll, däribland utredaren, lyfts behovet av snabba beslut kring Stockholms flygplatskapacitet. Det krävs ett tydligt nationell ledarskap för den omställning som behövs. I princip samtliga infrastrukturprojekt under senare år har präglats av förändrade förutsättningar och svensk tillgänglighet är helt enkelt alldeles för viktig för att skicka osäkerhetssignaler till flygbolag som investerar i den. Och återigen, planeringen av framtidens infrastruktur behöver ske med långsiktiga perspektiv.
Sverige har många möjligheter. En av dem att vi har ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv och en regering som arbetar för att stärka svensk exportnäring. Låt oss tillsammans utforma satsningar som ger stabilitet och långsiktiga tillväxtmöjligheter för såväl flyget som svensk ekonomi.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
