Debatt
Upphandling
30 augusti 2016 kl 11:23

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Nu krävs åtgärder för att rädda ekomjölken

Fem mjölkgårdar försvinner per vecka i Sverige. Och det är den ekologiska mjölkproduktionen som slås ut först. Trots att vi behöver mer hållbar produktion. Nu krävs konkreta åtgärder från politiken.

Det här är en opinionstext

Mjölkkrisen fortsätter med sänkta priser och allt fler mjölkbönder som tvingas lägga ner därför för att de inte får tillräckligt betalt. Det hela brukar i stort sett enbart förklaras i enkla marknadstermer, huvudsakligen att det har uppstått en överproduktion på mjölkmarknaden på grund av slopade kvoter inom EU och bortfall av export främst till Ryssland. Men detta är bara en mindre och kortsiktig förklaring av det verkliga bakomliggande problemet.

Det finns andra mer hållbara, beprövade vägar att gå, som skulle ge bonden mer betalt. Och det finns i dag uppenbart en växande konsumentmarknad för detta. Problemet är bara att med dagens jordbrukspolitik i EU och i Sverige är det främst den ekologiskt hållbara mjölkproduktionen som slås ut först. Vi behöver mer hållbar produktion, inte mindre. I dag svarar livsmedelsnäringarna för i storleksordningen 40 procent av klimatutsläppen. Det behöver komma ner till noll om klimatmålen från Parismötet 2015 ska uppnås.

Satsningar på att stoppa övergödningen och kemikaliebelastningen på Östersjön har enligt EU-revisionen misslyckats. Orsaken är enligt vår uppfattning att de i sig vällovliga åtgärdsprogrammen riktar in sig på symtomen. Däremot åtgärdas inte de grundläggande systemfel som finns i uppdelningen mellan allt större spannmålsgårdar och allt intensivare djurgårdar som är geografiskt åtskilda.

Detta förhindrar att vi har effektiva kretslopp och utnyttjar växtnäring i djurens gödsel i de marker den kommer ifrån. I stället byggs det upp stora lokala överskott av näringsämnen som belastar luft och vatten. Det framgår av mångåriga studier inom projektet BERAS.

När det gäller mjölkkrisen går nu utslagningen av miljövänlig produktion mycket snabbt. Mjölkpriset till bonden är i dag betydligt lägre än produktionskostnaderna. Fem mjölkgårdar försvinner per vecka i Sverige. Allt färre gårdar men med fler djur pressas allt hårdare att producera allt mer per ko, till priset av minskad djurvälfärd och ökande belastning på miljön.

Men här finns ett annat vägval att göra som bygger på naturliga kretslopp och god djurhållning, och där antalet djur är anpassat till den egna produktionen av foder. Våra fallstudier på ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöregionen visar att det är möjligt att producera 5 000–7 000 liter mjölk per ko och år helt baserat på det foder som gården kan producera av gräs och vall-baljväxter.

Det här är en väl beprövad produktion som är både klimatsmart och utan övergödning av haven. Detta ger samtidigt en hållbar produktions- och produktkvalitet som allt fler konsumenter i dag är beredda att betala mer för.

För att stoppa mjölkkrisen och de ohållbara systemfel som är med och skapar problemet behövs nu konkreta åtgärder, inte minst från politiken:

• Använd styrinstrument för att bidra till en mer hållbar utveckling, exempelvis genom att göra de verkliga miljökostnaderna synliga. 

• Inför miljöskatter och skydd för den lokala självförsörjande produktionen. 

• Prioritera ekologiska produkter i offentlig upphandling. 

• EU och de enskilda länderna måste rikta sitt stöd mer till ekologiskt kretsloppsjordbruk som har en balans mellan växtodling och djurhållning.

• Ge ekonomiskt stöd till bönder för en nödvändig omstrukturering, eftersom samhället har medverkat till att styra gårdar åt ett ohållbart håll.

• Skärp regelsystemet för ekologisk odling.

• Minska köttkonsumtionen till den nivå som gällde ännu på 1960-talet.

Det skulle lägga grunden för ett hållbart jordbruk generellt och motverka viktiga bakomliggande faktorer som lett till dagens mjölkkris.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 30 augusti 2016 kl 11:23
Uppdaterad: 1 september 2016 kl 13:35

Skribenter

Artur Granstedt
docent i växtnäringslära och koordinator för Östersjöprojektet Beras
Thomas Hahn
ekologisk ekonom vid Stockholms Resilience Centre
Markus Larsson
doktorerat på resultat från BERAS projektet
Olof Thomsson
agronomie doktor och projektledare