Upphandlingskriterier

Nu kan vi ställa hårdare sociala krav i upphandlingar

EU:s nya regler för offentlig upphandling ger aktörer möjlighet att ställa hårdare sociala krav i samband med inköp och upphandlingar i kommuner och landsting. Det är en möjlighet som både regeringen och kommunpolitiker bör utnyttja.

EU:s nya LOU-direktiv (2014/24/EU) betonar mer än tidigare direktiv den offentliga upphandlingen som ett verktyg för hållbar utveckling. Särskilt den sociala dimensionen är framträdande. Det nya LOU-direktivet ger medlemsstaterna större möjligheter att reservera upphandlingar för skyddade verkstäder och en rätt att kräva social märkning. Vidare kan leverantörer som inte följer social lagstiftning eller tvingande regler i kollektivavtal uteslutas. Direktivet efterlyser också metoder som gör det möjligt att beräkna en produkts sociala livscykelkostnad.

Den sociala dimensionen har uppmärksammats i debatten. Genomförandeutredningen föreslår i betänkandet Nya regler om upphandling, SOU 2014:51, också att de nya reglerna om social krav införs i det nya LOU som ska träda i kraft i april 2016.

Det som inte har uppmärksammats, i vart fall inte i förhållande till nyhetsvärdet, är nya LOU-direktivets bestämmelser om upphandling av välfärdstjänster. I dag upphandlas vård och omsorg enligt reglerna i 15 kapitlet LOU. Detta är ett kapitel som lånar många av sina bestämmelser från övriga kapitel i samma lag vilka egentligen är avsedda för upphandling av hårda tjänster och varor. Man kan på goda grunder ifrågasätta om detta stränga regelverk är vare sig lämpligt eller nödvändigt när det kommer till upphandling av välfärdstjänster. Välfärdstjänster som vård och omsorg heter på EU-språk ”tjänster av allmänt intresse”. Enligt EU:s protokoll om tjänster av allmänt intresse från 2007 ska medlemsstaterna ha stor handlingsfrihet att välja hur man beställer ”tjänster av allmänt intresse”.

Vad denna handlingsfrihet innebär mer konkret blir tydligt i det nya LOU-direktivet. Regler för upphandling av välfärdstjänster finns där i ett särskilt kapitel som har rubriken ”Sociala tjänster och andra särskilda tjänster”. Detta kapitel visar att Sverige har möjlighet att reformera sina regler både i LOU och i lagen om valfrihetssystem.

I en numera offentliggjord SKL-rapport skriven för Malmö, Upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster – en utredning för Malmö stad, gör jag gällande att denna möjlighet är som störst för välfärdstjänster som finansieras med skatter. Detta hänger samman med EU:s definition av vad som gör en tjänst ”ekonomisk”. Skattefinansierade välfärdstjänster är nämligen inte ”ekonomiska”. De är i stället vad EU kallar ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”. Lägg detta begrepp på minnet. ”Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” faller nämligen utanför EU:s upphandlingsregler.

Sverige kan alltså ha helt egna regler för upphandling av vård, omsorg och utbildning som är väsentligen skattefinansierad. Rapporten har tidigare lyfts i en debattartikel i Dagens Samhälle av Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson. Den har också varit föremål för en interpellation den 3 juni 2014 i riksdagen.

Slutsatserna i rapporten har uppfattats som uppseendeväckande vilket är anledningen till att den länge var preliminär. Under denna tid genomgick rapporten en omfattande kvalitetsgranskning. Den har nagelfarits internt, inte minst av SKL:s chefsjurist Germund Persson. Rapporten har ventilerats på seminarier och konferenser både nationellt och internationellt. Som en sista åtgärd lät SKL även den danske professorn Michael Steinicke vid Århus universitet skriva ett utlåtande som finns bilagd rapporten.

Rapporten utgår från en bestämmelse i nya LOU-direktivet som säger att direktivet inte bör omfatta ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”. Vad detta betyder bör besvaras och beaktas när Sverige nu ska anta nya lagar om upphandling. Tyvärr gör utredningen varken eller. Betänkandet är över huvud taget en besvikelse när gäller nya LOU-direktivets bestämmelser om upphandling av välfärdstjänster. Utredningen konstaterar visserligen att Sverige får ha mer tillåtande regler men föreslår ändå ett regelverk som är snarlikt det som gäller i dag.

En av många angelägna frågor som blir lidande om lagstiftaren väljer att gå på utredningens linje är arbetet mot våld i nära relationer. SKL vill i ett positionspapper från 2013 att ideella kvinnojourer inte ska behöva upphandlas. Detta är möjligt att i vart fall delvis uppnå om Sverige tar till vara det utrymme som finns i nya LOU-direktivet. Men också frågor som vinster i välfärden, möjligheter till ägarprövning av välfärdsföretag samt insyn i välfärdsföretagens verksamhet hänger på detta.

I sitt remissvar vill därför SKL att regeringen närmare utreder vilka möjligheter Sverige har att anta mer flexibla regler för upphandling av välfärdstjänster. SKL vill också att regeringen utreder vad som avses med ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”. Det vore intressant att få veta vad den ansvariga ministern Ardalan Shekarabi nu vill göra.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.