Opinionsundersökningar

Nu gör vi det lättare att tolka opinionsmätningar

I syfte att hjälpa såväl journalister som läsare att bättre förstå och tolka opinionsundersökningar har vi tagit fram en checklista för hur undersökningarnas resultat ska rapporteras. Målet är att göra det enklare att värdera undersökningar i valtider. 

En synnerligen turbulent mandatperiod närmar sig sitt slut. I höst går vi till val för att välja vilka som ska leda vårt land. Medierna kommer med ökad intensitet att rapportera om det politiska läget och ta hjälp av opinionsundersökningar för analys. I en fungerande demokrati är dessa opinionsundersökningar avgörande för det demokratiska samtalet och för att såväl förstå väljarnas åsikter och tankar som för att väljarna ska kunna fatta välinformerade beslut. Men hur ska du som läsare tolka dessa mätningar?

Det diskuteras ibland om tidningar ens ska rapportera resultatet av opinionsundersökningar och vilket värde undersökningarna tillför. Enligt vår mening ger de läsarna en bild av vad medborgarna tycker och ger även insikter i vilka samhällsfrågor som är aktuella, en bild som också kommer beslutsfattare till del. Kort sagt så bidrar opinionsundersökningar till att ge oss viktig information som är nödvändig för samhällsdebatten.

För att tolka undersökningsresultat behöver du som läsare viss grundläggande information: vilken eller vilka grupper har blivit tillfrågade, hur många av svarade, vilka frågor ställdes och när gjordes undersökningen? Men det kan också vara viktigt att veta vem som har beställt undersökningen. Är det ett politiskt parti, en intresseorganisation eller publicisten själv som har betalat? Det är en del av den information som vi menar ska delges tittarna och läsarna när undersökningarnas resultat rapporteras i media. Detta för att du som mottagare av resultatet ska kunna sätta det i ett sammanhang och tolka resultatet.

Samtliga företag som gör väljarbarometrar i Sverige vittnar om en ökad rörlighet i väljarkåren samt en ökad digital närvaro hos svenska folket. Sedan valet 2014 har samtliga aktörer arbetat hårt med att utveckla sina metoder för att på bästa sätt kunna förstå väljarkåren. Det har inneburit att sätten att göra mätningar har ökat. I Sverige har opinionsundersökningar historiskt sett lyckats väl med att mäta väljaropinionen. Det beror till viss del på vårt valsystem som gör det enklare att mäta jämfört med många andra länder, men också på att det finns mycket bra allmänt tillgänglig statistik.

Med den utveckling som har skett, både i väljarkåren och metodologiskt, behöver vi som jobbar med undersökningar och statistik bli bättre på att förklara vad vi gör och göra det enklare för journalister att beskriva resultaten. Därmed blir det även lättare för läsarna att förstå opinionsundersökningarna. I syfte att hjälpa såväl journalister som läsare att bättre förstå och tolka undersökningar har vi tagit fram en checklista för hur undersökningarnas resultat ska rapporteras. Målet är att göra det enklare att värdera undersökningar, och samtidigt förbättra kommunikationen mellan undersökningsinstitut, journalister och läsare.

Utöver att kontinuerligt använda sig av checklistan är vår rekommendation att de som förmedlar resultat från opinionsundersökningar gör information om den aktuella undersökningen tillgänglig i samband med rapporteringen eller på publicistens webbsida. För att det ska lyckas behöver vi tillsammans med publicisterna utöka samarbetet och på så sätt också bidra till en trygg och säker rapportering under årets valrörelse.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.