Malmö

Nolltolerans mot politik som leder till hopplöshet

Berättelsen om Malmö är för tillfället inte en berättelse om Sveriges bästa fotbollslag, den stora sonen från Rosengård eller det starka och växande näringslivet. Den, i högsta grad korrekta, berättelsen handlar istället om bilbränder, handgranatssprängningar och dödsskjutningar. Det är dags för en politik som kan vända utvecklingen.

Malmöbornas rädsla över att utsättas för kriminalitet är påtaglig. Som förälder är det hjärtskärande att höra mammor berätta om oron de känner när barnen går ut. Kommer de överhuvudtaget att komma tillbaka?

I mina möten med människor i stadens utanförskapsområden förmedlas ofta en känsla av hopplöshet. Känslan av att Malmö idag är en delad, otrygg och segregerad stad med svaga framtidsutsikter. 

Malmö är staden med Sveriges högsta arbetslöshet. Här finns områden där fler går på bidrag än vad som går till jobbet. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Där skolan brister tränger sig utanförskapet in. Ett långvarigt utanförskap leder till hopplöshet. Hopplösheten leder inte sällan till kriminalitet. 

Läget i Malmö är så allvarligt att krafttag måste tas till. Det räcker inte med mindre justeringar av vapenlagstiftningen eller kortvariga förstärkningar av en utarmad polisstyrka. Tvärtom behöver ett batteri av åtgärder komma fram: 

  • Permanenta de förstärkningar av Malmöpolisen som nu har genomförts. Förstärk ytterligare om nödvändigt. Vi har gått från att det har varit i princip riskfritt att bränna bilar, råna ungdomar och göra inbrott till att rädslan för att fällas för mord är som bortblåst. 
  • Ge polisen de verktyg de behöver och efterfrågar. Underlätta till exempel för kameraövervakning och telefonavlyssning.
  • Inför en kommunal polis som hanterar vardagsbrottslighet. En polisstyrka som utreder och klarar upp mängdbrott skulle ge den ordinarie polisen stor avlastning för de mest prioriterade frågorna. 
  • Starta en polishögskola i Malmö, gärna på Rosengård. Malmö behöver malmöbor i uniform och fler poliser som känner och förstår staden de verkar i. 
  • Staden måste ta ett mycket större ansvar för tillsynen av den organiserade brottslighetens kassakor. Kommunen behöver till exempel leda insatser tillsammans med Skatteverket, Polisen och andra myndigheter för att komma tillrätta med den omfattande försäljningen av smuggelcigaretter som i dag utgör en trygg försörjning för Malmös kriminella ligor.
  • Asylsökande som begår brott bör omedelbart få sin asylansökan avslagen och utvisas. 

En nolltolerans mot kriminalitet borde vara självklar men det behövs också en nolltolerans mot den politik som leder till hopplöshet och kriminalitet. Arbetslinjen måste gälla framför bidragslinjen. Skolor där eleverna inte uppnår kunskapskraven får inte accepteras. Samhällets krav på att alla ska göra rätt för sig ska vara tydliga och konsekvenserna kännbara när kraven inte uppfylls. 

Socialdemokraterna i Malmö har kapitulerat inför samhällsproblemen. Det märks inte minst genom att de inte ens kan få sin egen regering att agera. Efter 22 års maktinnehav saknas helt svar på frågorna om hur skolan ska börja fungera igen, hur arbetslösheten ska tacklas eller hur brottsligheten ska stoppas. Det är dags för krafttag mot dagens kriminella men även mot den lokala, misslyckade skol- och arbetsmarknadspolitik som leder till utanförskap, skapar hopplöshet och leder till kriminalitet. Framförallt måste Polisen ges verktyg och resurser så att brottslingens känsla av att det är riskfritt att begå brott återigen blir till en rädsla för lagens konsekvenser. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.