Debatt
Avloppsnät
24 april 2019 kl 10:57

Nog med häxjakten på landets fastighetsägare

Fosfor är inget gift som vi måste ta bort ur vårt avloppsvatten. Därför är det dags att avbryta häxjakten på de hundratusentals fastighetsägare som åläggs att bygga om sina avloppsanläggningar på grund av fosfor. 

Det här är en opinionstext

Nu har vårsådden börjat i södra delen av landet och lantbrukarna gödslar sina åkrar med 15 -20 kilo fosfor per hektar för att man skall få en bra skörd. Samtidigt jagar miljönämnderna fastighetsägare med krav på att de måste ta bort några gram fosfor som finns i avloppsvattnet från enskilda avloppsanläggningar.

Motivet till att man har fokus på fosfor är att man påstår att den lilla mängd fosfor som kommer från avloppsanläggningar bidrar till övergödning av våra sjöar och vattendrag. Situationen är den omvända idag när allt fler sjöar blir oligotrofa (näringsfattiga) vilket gör att fisken försvinner.

Fosfor är inget gift som vi med alla medel måste ta bort ur vårt avloppsvatten utan ett näringsämne som människor, djur och växter behöver för att växa. Avbryt häxjakten på hundra tusentals fastighetsägare som man ålägger att bygga om sina avloppsanläggningar fast det är vetenskapligt bevisat att den lilla mängd fosfor (1 kg från normalhushåll per år) i de flesta fallen binds i marken.

Fullföljer man kraven på ombyggnationer kommer det att handla om flera miljarder kronor som inte ger några miljövinster. Självklart skall man ålägga fastighetsägare som har anläggningar som inte fungerar att de måste åtgärda dem.

Fokus har hamnat på att man inte tar bort tillräckligt med fosfor ur avloppsvattnet även när man med provtagning bevisar att man klarar kommunens normer. För att tvinga fastighetsägarna att vidta de åtgärder som kommunen har föreskrivit ansöker kommunerna om vitesföreläggande i tingsrätterna. Även om fastighetsägaren anser att kommunens krav är felaktigt så kryper fastighetsägaren till korset eftersom man inte vill riskera att ett vite döms ut.

Det är dags att ta bort fosforkravet helt på enskilda avlopppsanläggningar. Finns det känsliga sjöar och vattendrag inom 100 meter från avloppets utsläppspunkten får man göra en bedömningen om någon negativ påverkan sker grund av avloppet. Det går inte i allmänna ordalag hänvisa till risken för övergödning utan risken måste vara reell.

Det finns sjöar som på grund av övergödning håller på att växa igen och det kan åtgärdas genom att man skördar vass, näckrosor och andra vattenväxter så att överflödig näring tas bort. Ett annat problem kan vara att det blir för mycket vitfisk (braxen och mört) som göder sjön och då kan det vara befogat att tråla sjön för att minska beståndet. I vissa sjöar får man stora algblomningar som bidrar till att fosfor i bottensedimenten frigörs och då handlar det om balansen mellan kväve och fosfor som gör att cyanobakterierna växer till och orsakar syrebrist.

Fosfor är ett av de tio vanligaste grundämnena och finns i oerhörda mängder som apatit  i vår berggrund. Fosfor omvandlas till en form som vi kan nyttiggöra i vår mat. Den fosfor som sedan hamnar i vårt avloppsvatten kan vi få kretslopp på om vi använder vakuum toaletter som separerar toalettvattnet som sedan kan användas som gödning på våra åkrar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.