Debatt
Yttrandefrihet
3 september 2018 kl 19:05

Denna artikel publicerades för ett år sedan

NMR:s mötestillstånd är ett slag i magen på demokratin

Enligt polismyndigheten ska alla ha samma förutsättningar att organisera sig demokratiskt och uttrycka sina åsikter. Men när nazister med mötestillstånd skriker att de ska mörda oss utanför vår dörr kan vi, som en demokratisk organisation med unga hbtq-personer, inte längre stanna kvar och uttrycka våra åsikter, konstaterar Frank Berglund, förbundsordförande RSFL Ungdom.

Det här är en opinionstext

Dagen innan Almedalen började fick RFSL ett telefonsamtal från polisen. “Idag gav polisen NMR tillstånd att ha ett bokbord utanför er dörr varje dag under Almedalsveckan,” sade den som ringde. Den plats som hade getts till NMR är välkänd som platsen där RFSL och RFSL Ungdom samt flera andra feministiska och antirasistiska organisationer, har sina aktiviteter. Det som brukar vara en av Almedalens tryggaste och viktigaste platser blev i stället ett slag i magen på den demokratiska viljan.

Polismyndigheten sade att de är “färgblinda” när de tar beslut och måste behandla alla lika. Alla ska ha samma förutsättningar att organisera sig demokratiskt och uttrycka sina åsikter. Hur är det att organisera sig på samma villkor, när en demokratisk organisation med unga hbtq-personer inte kan finnas på en plats eftersom nazister skriker att de ska mörda oss, med polistillstånd, utanför vår dörr?

Det finns tre slutsatser jag drar av detta:

  • Utrymmet för civilsamhället krymper. Den enda möjligheten för organiserade hbtq-ungdomar att delta i Almedalen var att gå med på ett villkorat utrymme, där nazister gavs polisskydd bara några meter utanför vår lokal. De senaste åren har jag känt ett krympande rum för civilsamhället. De fria medlen för organisering ligger på samma nivå och i vissa fall krymper, samtidigt som organisationer blir fler och större. Det ställs högre krav på ideella organisationer kring redovisning och rapportering av bidrag, och mycket resurser går åt till att uppfylla dessa krav snarare än skapa verksamhet för medlemmar. Samtidigt ökar utrymmet för högerextremism, i och med att rasismen normaliseras i allt högre utsträckning.
     
  • Särskilt riktade insatser för hbtq-personer behövs. Hbtq-personer är en särskild utsatt grupp i samhället. Många av oss lider av psykisk ohälsa som resultat av minoritetsstress – ett trauma skapat av förtryck, hot, våld och diskriminering från omgivningen. När högerextremismen ökar, ökar också otryggheten hos en redan riskutsatt grupp. Därför är det extra viktigt med riktade insatser till hbtq-personer, bland annat finansiering till trygga mötesplatser. När vi träffar varandra och skapar trygga rum tillsammans minskar rädslan, och vi kan samla kraft för att kämpa tillsammans.
     
  • Det har aldrig varit viktigare att stå upp för mänskliga rättigheter. Jag önskar att jag inte behövde sitta i panelsamtal och intervjuer och berätta om hotet från högerextremister och nazister. Jag önskar att jag inte behövde prata om hur NMR förföljer oss och bränner regnbågsflaggor. Det borde vara allmänt känt att högerextremister och nazister har en ideologi som går ut på att mörda hbtq-personer, rasifierade personer och andra minoriteter som är ett hot mot den vita rasen. Både NMR och Sverigedemokraterna delar en världsbild där vita, heterosexuella män(niskor) är värda mer än resten av oss. De båda är ett stort hot mot mänskliga rättigheter.

Gång på gång får NMR tillstånd att skrika ut sina antidemokratiska budskap, nu senast i Stockholm. Kampen mot nazism och rasism tar inte slut den 9 september – oavsett vad som händer i valet. Kampen för allas lika rätt är ett maraton, inte en spurt. Vi måste se till att alla som kan rösta går och röstar och fortsätta jobba för att upprätthålla ett levande civilsamhälle mellan valen. Högerextremism, nazism och rasism uppstår inte ur ett vakuum. Det är allas ansvar att se till att Sverige, och Almedalen, är en trygg plats för alla – nu och i framtiden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.