Debatt
Konsumentskydd
25 januari 2019 kl 05:15

Nix-telefon gör nya lagen onödig

Den nya lag som kräver en skriftlig bekräftelse på ett köp som gjorts via telefonförsäljning, syftar till att komma åt problem som branschens självreglering redan löst. Riksdagen bör därför överväga att se över lagen, skriver Malin Anglert vd SWEDMA och Jeanette Gustafsdotter vd TU – Medier i Sverige.

Det här är en opinionstext

Nio av tio svenskar känner till att de kan spärra sin telefon mot oönskade säljsamtal via Nix-telefon. Och fler än sju av tio tycker att systemet fungerar bra. Dessutom har anmälningarna till Konsumentverket mot telefonförsäljare minskat rejält de senaste åren. Trots det införde riksdagen nya skriftlighetskrav vid telefonförsäljning i höstas. En lag som säger sig vilja komma åt problem som branschens självreglering redan löst. Därför borde politiken se över den nya lagen.

Den 1 september i fjol infördes en ny lag i Sverige som säger att det företag som vill sälja något till en konsument via telefon måste få en skriftlig bekräftelse på att konsumenten accepterat köpet innan det blir giltigt. Det är alltså inte längre möjligt att ingå ett muntligt avtal vid telefonförsäljning. Med den nya lagen måste säljaren först skicka avtalet med brev, e-post, sms eller liknande till konsumenten, som sedan måste acceptera det. Tidigare räckte det med att konsumenten accepterade avtalet via telefon.

Målet med den nya lagen var att stärka konsumenternas skydd på marknaden. Den ambitionen gällde inte minst äldre konsumenter som man ansåg vara särskilt utsatta. Men frågan är om inte lagen missar sitt mål. Och att den istället driver upp företagens kostnader och riskerar att leda till att jobben blir färre.

De branscher som i stor utsträckning jobbar med telefonförsäljning, som bank- och försäkringsbolag, insamlingsorganisationer, telekom och mediehus, har under de senaste decennierna arbetat aktivt för att stärka självregleringen och samtidigt minska den oönskade försäljningen. Nu visar nya siffror att nästan alla vuxna svenskar känner till Nix-telefon och att de allra flesta är nöjda med tjänsten, enligt en färsk undersökning från Kantar Sifo.

Hela 93 procent av svenskarna mellan 18 och 79 år säger att de känner till man kan spärra sina nummer mot oönskad försäljning via Nix-telefon. Allra högst är kännedomen bland kvinnor i åldern 30–49 år, där 98 procent känner till Nix.

Studien visar också att 72 procent tycker att Nix-telefon fungerar ganska eller mycket bra. Mest nöjda är de personer som den nya lagen ansåg vara extra utsatta, det vill säga de äldre. Hela 82 procent av personerna i åldern 65–79 år anser att Nix-telefon fungerar bra.

Antalet anmälningar av oönskade telefonförsäljning har också minskat kraftigt. 2014 kom det in 571 anmälningar om Nix-överträdelser till Konsumentverket. 2016 hade anmälningarna minskat till 276 stycken. Och i fjol, 2018, handlade det om 17 anmälningar.

Fler än nio av tio känner alltså till att de kan spärra sina telefoner mot oönskad försäljning. Drygt åtta av tio är nöjda med tjänsten. Allra mest nöjda är de över 65 år. Och antalet anmälningar har aldrig varit färre. Samtidigt inför riksdagen en ny lag som gör det svårare att sälja via telefon. Resultaten har dessvärre inte låtit vänta på sig.

Dagspressen har under många år använt telefonen för att påminna trogna läsare om att deras prenumerationer håller på att ta slut eller presentera aktuella erbjuden till nya kunder. De nya lagen har gjort det svårare. Under september i fjol minskade landsortspressens telefonförsäljning av prenumerationer på tryckt och digital tidning med 15 procent, jämfört med samma period 2016. Första månaden med den nya lagen blev alltså en månad med tappad försäljning.

Sedan 1999 har landets konsumenter kostnadsfritt kunnat spärra sina telefoner mot oönskade telefonsamtal i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte. Allmänheten känner i mycket stor sträckning till systemet, majoriteten är nöjda och antalet anmälningar är få. Därför borde riksdagen överväga att se över lagen och låta branschen få fortsätta på den självreglerande väg som visat sig mycket framgångsrik. Med den nya lagen riskerar vi att få färre arbetstillfällen, sämre service till konsumenterna och ökade kostnader för företagen.      

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.