New public management Hela debatten

”Nidbilden är att NPM skulle vara effektivt”

NPM har helt enkelt börjat bli ett demokratiproblem. Med detta i åtanke är det kanske inte konstigt om den debatt som nu börjat komma riskerar bli lite ”känslofylld”, svarar forskaren Jens Stilhoff Sörensen.

SLUTREPLIK. Konsulterna Henrik Borg och Karin Gudmundsson från Agido Management Consulting kritiserar i DS 26 augusti min beskrivning av New Public Management, NPM, för att vara onyanserad och att detta riskerar leda till en nidbild av NPM.

De argumenterar sedan för att NPM inte är en gemensam styrningsfilosofi utan en samlingsbeteckning på allt möjligt och att det fått bli benämning på ”allt man tycker är dåligt”.

Deras inlägg är inte förvånande. Som konsulter inom managementbranschen talar de i egenintresse och eftersom den offentliga sektorn är en stor marknad och mjölkko för konsulter blir det hotfullt när NPM kritiseras.

Men problemet är inte att kritiken varit onyanserad eller som de hävdar att ”debatten varit känslofylld” (men tro det när det bland annat handlar om vård och omsorg av sjuka), utan att den kommit alltför sent och att man utan offentlig debatt och utan folklig förankring (genom debatt, opinionsbildning och riksdagasval) drivit igenom en styrningsfilosofi som håller på att ödelägga den offentliga sektorn.

Påståendet att NPM inte är en enhetlig styrningsfilosofi repeteras som ett mantra av NPM:s förespråkare som ett försök att avvärja kritiken. Men som jag tidigare argumenterat utgör NPM en tydlig och enkel filosofi för hur den offentliga sektorn ska styras utifrån marknadsimiterande premisser. Det är inget tvetydigt eller komplicerat med det, även om de hundratals enskilda reformer som genomdrivits i olika sektorer och länder självfallet skiljer sig i detalj och utformning. 

Problemet är att managementkonsulterna fastnar i enskilda ’organisationseffektiviseringsmodeller’ och missar den underliggande idén eller filosofin; de ser inte skogen för alla träd. Borg och Gudmundsson hävdar att det jag åsyftar är en speciell tradition kallad ”command and control” men att det också finns andra traditioner som ”systemsynsättet” som skulle vara bättre.

Låt mig vara tydlig: hela denna styrningsfilosofi utgår ifrån att den offentliga sektorn ska styras efter marknadsimiterande premisser för att vara effektiv. De enskilda modeller som managementkonsulter hittar på för att implementera denna grundidé är mindre intressanta. Hela styrningsfilosofin hör inte hemma inom väsentliga områden av den offentliga sektorn som exempelvis universiteten, museerna, polis eller sjukvård.

Det som är en nidbild i sammanhanget är att NPM skulle vara effektivt. Tvärtom sänker det ofta verksamheten och skadar de grundläggande värden som ska hanteras inom de olika sektorerna (god vård, omsorg, bildning, kulturvård, etc.) genom att omvandla och korrumpera dem till numeriska (och därigenom ekonomiska) värden.

Det ständiga utvärderandet skadar också verksamheten såväl som arbetsmiljön. Själva idén att i ett högtillitssamhälle som Sverige (vi ligger fortfarande högt när det gäller social tillit) införa ett system som bygger på misstro och kontroll av professionerna är i sig egendomlig.

Men den kanske allvarligaste effekten av NPM är inte hur den systematiskt eroderar den offentliga sektorn, utan hur den resulterat i att myndigheterna börjar agera som företag och hur detta börjat urholka yttrande- och meddelarfriheten.

Inom Academic Rights Watch har vi i detalj dokumenterat denna trend på universiteten. 

Plötsligt har myndigheterna ett varumärke att hantera, vilket ger en helt annan rationalitet än att vara en institution för det allmänna.

NPM har helt enkelt börjat bli ett demokratiproblem. Med detta i åtanke är det kanske inte konstigt om den debatt som nu börjat komma riskerar bli lite ”känslofylld”.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.