Vård

Nej, vi driver inte upp vårdens kostnader

Debatten och bilden av att bemanningsföretag driver upp kostnaderna i vården är felaktig. Utan oss skulle vårdcentraler och vårdmottagningar tvingas stänga under långa perioder och patienter skulle inte få den vård de behöver. 

 

SVT Nyheter gör just nu en granskning av kostnaden för inhyrda medarbetare i vården. Genomgången är välkommen och pekar på utmaningar som även vi som bransch identifierat och arbetar med. Främst av dessa är att landstingens inhyrning så ofta sker utanför ramavtal. Men bilden som målas upp är tyvärr missvisande och felaktig.

De senaste årens debatt kring inhyrning av vårdpersonal har fokuserat på kostnader, men landstingens inhyrning utgör endast för 3,6 procent av de totala personalkostnaderna i landstingen. För dessa pengar har landstingen naturligtvis rätt att förvänta sig prisvärda tjänster. Genomgång av statistik från SKL och Bemanningsföretagen visar att så är fallet. Inhyrda medarbetare är ett kostnadseffektivt sätt att säkerställa att vården fungerar. 

Siffror från SKL och upphandlande landsting som Bemanningsföretagen låtit analysera visar att det genomsnittliga timpriset för en bemanningsläkare som kallats in genom de avtal som landstingen upphandlar ligger drygt 200 kronor över timpriset för landstingets direktanställda. Inhyrda medarbetare kallas in när behoven är som störst, och uppgifter från våra medlemsföretag visar att inhyrda läkare i genomsnitt tar emot tolv patienter per dag. Det kan jämföras med genomsnittet för svenska läkare som enligt OECD är cirka fyra patienter per dag. Läkare som hyrs in i samband med toppar i arbetsbelastningen sänker därmed kraftigt kostnaden per läkarbesök. 

Det finns således starka skäl att ifrågasätta den bild som ofta ges av kostnader för bemanning som förklaring till landstingens försämrade ekonomi. Om så hade varit fallet borde det finnas ett tydligt samband mellan hög andel inhyrda medarbetare och stora kostnadsökningar. Ett sådant samband finns dock bara i Jämtland, där personalsituationen är särskilt svår. För övriga landsting är slutsatsen att det inte finns något entydigt samband mellan dessa kostnadsposter. 

Köp utanför upphandlade ramavtal är vanliga i vissa landsting och leder till högre kostnader och en marknad utan förutsägbarhet för både leverantörer och landsting. Det finns således starka skäl för landstingen att utveckla upphandlingarna så att färre köp behöver ske utanför ramavtalen. Ett sådant arbete pågår i dialog mellan bransch, enskilda landsting och SKL. 

Även denna inhyrning är visserligen kostnadseffektiv för landstingen, eftersom de inhyrda medarbetarna träffar så många patienter per arbetstimme. Men den kostar mer och sker ofta med bristande kontroll. 

Vården står idag inför en de facto personalbrist i allt fler yrkeskategorier, och behöver möta en ökande efterfrågan på vård med en begränsad personalstyrka. Personalnöjdheten är låg, och många söker sig till andra yrken. 

Bemannings- och rekryteringsföretag hjälper landstingen att hantera personalbrist och tillhandahålla vård när medarbetare helt saknas. Tyvärr är detta sällan i fokus för diskussionen. Landstingens kostnader för inhyrning redovisas utan angivande av vilka konsekvenser som kunnat undvikas tack vare bemanningsföretagen. Att patienter inte får den vård de behöver är, förutom ett lagbrott, en mycket riskfylld situation att försätta patienten och vården i. 
 
Ansvaret för att hitta en långsiktig och välfungerande modell, där sjukvårdshuvudmännen har tillgång till kvalificerade medarbetare till upphandlade och rimliga priser, är gemensamt. Från landsting som arbetat med att utveckla sina upphandlingar, och från andra delar av arbetsmarknaden vet vi att mer långsiktiga samarbetslösningar bidrar till att skapa flexibilitet och hållbarhet i verksamheterna på ett kostnadseffektivt sätt. 

Bemanningsföretagen organiserar och auktoriserar företag som vill vara en del av lösningen – inte av problemet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.