MP-kongressen Hela debatten

Nej till surrogatmödraskap är modig feminism

RFSU sa i helgen ja till surrogatmödraskap. Men att en kvinna används för att föda barn åt andra ska absolut inte tillåtas i Sverige. Låt oss förklara varför.

I höst kommer ett utlåtande från en utredning om surrogatmödraskap som regeringen tillsatt. I helgen hade Miljöpartiet sin kongress i Örebro. Miljöpartiet, likt flera av de stora partierna, har inte tagit ställning i frågan utan valt att invänta utredningens utlåtande.

I helgen röstade RFSU för ett tillåtande av surrogatmödraskap. Samtidigt har många kvinnoorganisationer uttalat sig emot surrogatmödraskap i Sverige. Vi vet att debatten kommer att vara en het potatis framöver, men är oroliga för att många viktiga perspektiv kommer att falla mellan stolarna.

Det här är en fråga som är väldigt komplex. Det vi har landat i dock, och hoppas att även Miljöpartiet och många av de andra partierna landar i, är ett feministiskt nej till surrogatmödraskap.

Surrogatmödraskap kan ge sken av att beröra en marginell skara kvinnor, men så är inte fallet. Ett införande av detta kommer i högsta grad påverka synen på alla kvinnor; deras sexualitet, fertilitet och inställningen till deras kroppar. Genom historien har samhället haft en osund inställning till den kvinnliga kroppen. Den har objektifieras, utsatts för sexism och setts som något som ska behaga andra.

Vi är oroade över att barnperspektivet glöms bort i debatten, att unga tjejers psykiska hälsa glöms bort, att kvinnosynen glöms bort, att det postkoloniala perspektivet glöms bort - och att allt fokus sätts på barnlösa vuxnas möjlighet att få barn.

LÄS MER: Inte alls modigt bestämma över kvinnors huvuden. 

Vi hoppas nu att man vågar se den stora bilden. Att vi är feministiskt modiga nog och tar ansvar för vad ett införande av surrogatmödraskap skulle få för konsekvenser för samhället i stort, förutom de vuxna som får möjlighet att få barn. I dag, men också i framtiden. I Sverige, men också internationellt.

Det brukar talas om två olika former av surrogatmödraskap; altruistiskt och kommersiellt. Det altruistiska surrogatmödraskapet handlar om att en kvinna av ren medmänsklighet bär någon annans barn, utan att få kompensation. Frågan vi måste ställa oss är: Varför skulle en kvinna vilja utsätta sig för en av de mest påfrestande sakerna en kvinnokropp kan utsättas för?

Hur kan vi garantera att kvinnor inte känner ett socialt grupptryck att agera surrogatmödrar åt sina barnlösa anhöriga? Hur kan vi undvika ett flöde av svarta pengar och andra kompensationer? När ska kvinnan sluta ses som den uppoffrande och altruistiska människan?

Den andra varianten, det kommersiella surrogatmödraskapet, går ut på att kvinnan får ekonomisk kompensation. Indien brukar ges som exempel på ett land där det kommersiella surrogatmödraskapet blivit en industri som omsätter miljarder. Det är inte bara kvinnohandel, utan även barnhandel. Det är inte bara en feministisk fråga, eller post-kolonial, utan även än klassfråga.

Hur kommer framtiden te sig om barnafödandet blir en fråga om tillgång till pengar eller inte? Vilka förtryckande, hämmande och orättvisa strukturer kommer lysa igenom då?

I den bästa av världar skulle även vi vilja att alla hade möjlighet att skaffa barn, och att de som vill ställa upp som surrogatmödrar får göra det. Men det skulle vara att blunda för strukturer, motiv och riskfyllda utfall.

Vilken form av surrogatmödraskap det än rör sig om finns det problem och frågor som skaver. Att några människor ska kunna få biologiska barn är inte proportionerligt mot vad införandet av surrogatmödraskap skulle göra med kvinnor som grupp.

Vi hoppas att fler partier vågar vara feministiska nog och värna om den stora gruppen kvinnors bästa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.