Debatt
Demokrati
8 januari 2016 kl 11:11

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Nej till sänkt rösträttsålder

Som talesperson för ett nationellt ungdomsförbund är jag bland de första att glädjas över ett ökat intresse för politik bland unga. Likväl förblir jag en motståndare till sänkt rösträttsålder, inte för att jag vill stänga ute ungdomar från vår demokrati, utan för att man kan ta del av den på andra sätt, skriver Tobias Andersson, talesperson Ungsvenskarna SDU.

Det här är en opinionstext

Sänkt rösträttsålder är någonting som en del liberaler och socialister ibland förespråkar med olika seriositet och utformning på förslagen. Allt från tillåta spädbarn att rösta, men att föräldrarna ”förvaltar” rösten, till dagens debatt då det från Demokratiutredningen föreslås att 16-åringar ska ges möjlighet att rösta i kommunalvalen.

I egenskap av konservativa säger vi ungsvenskar rent principiellt nej till sänkt rösträttsålder. Men det finns självklart andra argument mot detta – samt brister i de argument som används för förslaget. Ett av de argument som framförs är att studier tyder på att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Utan att förringa påståendet i sak kan konstateras att studier även tyder på att tjejer mognar snabbare än pojkar. Mognad som argument är således bara hållbart då man även argumenterar för ytterligare sänkt rösträtt för flickor, kanske från 14 år?

Ett annat argument som nu hörs är att svenska skolelever skulle ha bristande kunskap om hur demokrati fungerar. Utan att bemöta det ytterligare är det väl uppenbart att felet då ligger i undervisningen, inte i att ungdomar saknar rösträtt i den demokrati de påstås vara oförmögna att förstå.

Utöver det nämns ofta det faktum att vi i Sverige i dag har olika ”myndighetsåldrar”, till exempel för att ta körkort, handla på systemet och skolplikt. Det leder dock in på det kanske starkaste argumentet mot sänkt rösträttsålder – avsaknaden av logik rörande olika myndighetsåldrar. I dag kan man som 16-åring nekas att köpa energidryck i vissa affärer men ska enligt demokratiutredningens förslag nu ges möjligheten att fatta beslut vars resultat påverkar hela riket under minst fyra år framöver.

Att inte anses vara gammal nog att köpa någonting som uteslutande påverkar en själv (energidryck) eller överlag endast påverkar en själv (alkohol) samtidigt som man ska anses vara gammal nog att fatta samhälls- och individpåverkande beslut är en logik som vi är oförmögna att förstå.

Som talesperson för ett nationellt ungdomsförbund är jag bland de första att glädjas över ett ökat intresse för politik bland ungdomar och över ett ökat demokratiskt engagemang. Trots detta förblir jag en motståndare till sänkt rösträttsålder, inte för att jag vill stänga ute ungdomar från vår demokrati utan för att man kan ta del av den på andra sätt.

Genom att aktivt delta i politiska ungdomsförbund, intresseorganisationer, föreningar och dylikt kan alla ungdomar påverka vår demokrati och vårt samhälle utan en ologisk och dåligt motiverad sänkning av rösträttsåldern.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.