Infrastruktur

Nej, socialtjänsten är inte en bostadsförmedling

Vem ska Socialtjänstens handläggare hänvisa till när psykisk ohälsa och missbruk inte är orsaken till hemlöshet, utan låg inkomst? SABO:s svar är allmännyttan, vi är till för alla – oavsett storlek på plånbok. Men kommuner, stat och bostadsbolag måste samarbeta för att öka utbudet av bostäder, skriver Anders Nordstrand, vd SABO och Kicki Björklund, vd Bostadsbolaget i Göteborg.

REPLIK ”Socialtjänsten har blivit någon form av alternativ bostadsförmedling” påpekar Lena Holmlund från Föreningen Sveriges socialchefer i Dagens Samhälle. Hon ställer en högst relevant fråga som vi alla är skyldiga ett svar; ”Vem ska vi tala med när psykisk ohälsa och missbruk inte längre är huvudorsakerna till hemlöshet, utan en låg inkomst?" 

De allmännyttiga bostadsbolagen tar idag tillsammans med sina ägare kommunerna ett mycket stort ansvar för att erbjuda bostäder till dem som står längst från bostadsmarknaden. Men vi behöver samarbeta mycket mer för att klara detta på ett värdigt sätt för dem som inte har en bostad. Då krävs det att även övriga fastighetsägare på orten i högre grad än idag ställer lägenheter till förfogande, så att allmännyttan inte får bära allt ansvar.

Idag upplåts cirka 26000 lägenheter på sociala kontrakt, vilket utgör två procent av det totala beståndet av hyreslägenheter, det vill säga en mycket liten andel. De sociala kontrakten skall över tid minska då de dels övergår i förstahandskontrakt medan andra får lägenhet på annat sätt.

Allmännyttan gör idag stora insatser inom det bostadssociala området, utöver att erbjuda lägenheter till kommunernas socialtjänster. Vi stödjer läxhjälp, skapar jobb, ställer sociala krav i upphandlingar och ser över hyreskrav och mycket annat.

En mycket viktig fråga i detta sammanhang är tillgången till lägenheter med lägre hyra. Om allmännyttan ska kunna erbjuda boende till alla krävs det olika typer av lägenheter, standard och hyror. Vi arbetar med att sänka kostnaderna såväl i samband med renovering genom olika renoveringsnivåer som gemensam upphandling av standardmodeller.

Bostadsföretagen kan öka utbudet av lägenheter som fler kan efterfråga genom:

  • Sänkta inkomstkrav för att hyra en lägenhet
  • Renovera på olika nivåer
  • Hålla nere hyror vid nyproduktion
  • Underlätta flyttkedjor genom att stimulera de som bor i det äldre beståndet att flytta till nya bostäder
  • Bedöma hyresgästens ekonomi utifrån den samlade inkomsten, inklusive försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd
  • Utarbeta tydliga regler för förtur till hyreslägenheter.

Även staten behöver göra sitt för att fler ska kunna ta plats på bostadsmarknaden:

  • Höj och ”värdesäkra” bostadsbidragen så att hushåll med svag ekonomi kan efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder.
  • Ersätt den kommunala hyresgarantin med en statlig hyresgaranti som utfärdas till hushåll som trots ekonomisk förmåga har svårt att få hyreskontrakt med besittningsskydd

Långsiktigt måste dock den skattemässiga obalansen mellan det hyrda och ägda boendet jämnas ut. Hyresgäster skall inte behöva betala cirka 3000 kronor mer i boendekostnad jämfört med bostadsrättsinnehavaren. Ett första steg borde vara att lägga moms på hyran, vilket EU nu är på väg att öppna för.

Från allmännyttan vill vi bjuda in er som arbetar inom socialtjänsten till samtal om hur vi tillsammans kan bidra till att fler kan få en egen lägenhet.

Vi gör och vill göra mycket – men vi i allmännyttan kan inte lösa alla frågor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.