Vinster i välfärden

Nej, skolföretagen gör inga övervinster

Ekonomijournalisten Per Lindvall har fel om skolföretagens vinster, menar Jon Walberg, partner och ansvarig för värderingsenheten på PwC.

Replik. I debattartikeln ”Skolföretag är mer lönsamma än byggjättarna” riktas kritik mot PwC-rapporten ”Avkastning på bokfört operativt kapital i välfärdsbolag – Analys av lagrådsremissen och kompletterande promemoria”. Artikeln är skriven av ekonomijournalisten Per Lindvall. Artikelns bedömning av skolföretagens lönsamhet är dock missvisande. Dessutom innehåller artikeln flera sakfel vilket vi kommenterar nedan.  

Som stöd för att lönsamheten är extremt hög hos skolföretagen anges i artikeln att rörelsemarginalen hos vissa skolföretag skulle vara mycket hög relativt byggbranschen där rörelsemarginalen, enligt artikeln, ligger mellan två och fyra procent.

Det är missvisande att göra gällande att skolföretagens rörelsemarginal är extremt hög. Enligt regeringens ”vinstproposition” är rörelsemarginalen i skolföretagen över tid (2011-2015) fyra procent, det vill säga inte anmärkningsvärt avvikande från byggbranschen. Dessutom är skolföretagens rörelsemarginaler låga relativt jämförbara personalintensiva tjänstebranschers rörelsemarginaler som uppgår till 5,9 procent (2010-2014) – vilket redovisas i vår rapport. Debattartikeln hävdar därmed felaktigt att rörelsemarginalerna är extremt höga i skolföretagen och bortser samtidigt från huvudbudskapet i vår rapport, det vill säga att införandet av vinstregleringen skulle tvinga majoriteten av skolföretagen till rörelsemarginaler under två procent.

Att skolföretagen skulle bli begränsade till så låg rörelsemarginal följer av att förslaget är att begränsa vinsten i relation till bokfört operativt kapital, ett kapitalmått som på grund av redovisningsmässiga principer i regel inte beaktar skolföretagens huvudsakliga tillgångar, det vill säga renommé, personal och strukturerade processer. Sådana mjuka tillgångar beaktas endast i det bokförda operativa kapitalet om det skett en transaktion, då de huvudsakligen bokförs på balansräkningen som en så kallad goodwillpost.

Det anges i debattartikeln att personal och strukturerade processer är förvärvade tillgångar som skulle kunna redovisas separat på balansräkningen. Detta påstående är inte korrekt, svensk redovisningsstandard tillåter inte att personal och strukturerade processer redovisas separat. Dessa tillgångar ska, och måste, redovisas genom en goodwillpost.

Det är missledande att påstå att goodwill indikerar att bolag gör en överavkastning. Goodwill uppstår i samband med förvärv och motsvarar skillnaden mellan bokfört värde på, och priset som betalats för, nettotillgångarna. Goodwill visar följaktligen att det finns tillgångar som inte är bokförda på balansräkningen som köparen anser har ett värde. I en skolverksamhet består sådana tillgångar i huvudsak av mjuka tillgångar såsom gott renommé, personal och strukturerade processer. Goodwill motiveras därför inte av överavkastning, utan den utgör ett bevis på att det finns betydande värden i skolföretag vilka normalt inte redovisas på balansräkningen.

Avslutningsvis är det värt att särskilt poängtera att goodwillposten, som beskrivits ovan, endast uppkommer vid förvärv, detta innebär i princip att endast förvärvade företags mjuka värden får bokföras i balansräkningen. Den absoluta majoriteten skolföretag saknar därmed möjlighet att redovisa de mjuka tillgångarna på balansräkningen. Att skolföretagens huvudsakliga tillgångar som regel inte inkluderas i beräkningen av bokfört operativt kapital skulle under vinstregleringen leda till att majoriteten av skolföretagen begränsas till en rörelsemarginal under två procent  det vill säga en lägre nivå än vad som är nödvändigt för att bedriva en sund affärsverksamhet.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.