Utjämningssystemet Hela debatten

”Nej M, utjämningen hämmar inte tillväxten”

Det saknas belägg för moderaters påstående att utjämningssystemet är tillväxthämmande. Det har en utredning som tillsattes av Alliansregeringen kommit fram till. Och att dessutom utmåla kommuner som Malmö och Göteborg som "misskötta" är missvisande. 

När nästan varje beslut om nedskärningar eller minskade anslag till välfärden i kommuner skylls på skatteutjämningssystemet är det viktigt att bemöta argumenten som ligger till grund för denna slutsats så att medborgarna inte förs bakom ljuset av de enkla svarens politik.

Moderata politiker i Stockholms län hävdar ofta att skatteutjämningssystemet är tillväxthämmande och gynnar kommuner som missköter sin ekonomi. Senast var det Moderaternas gruppledare i Stockholm, Anna König Jerlmyr, som skrev på Twitter attStockholmare borde få gratis inträde till Liseberg”, med hänvisning till skatteutjämningssystemet. Men varken argumenten emot utjämningen eller Moderaternas politik i riksdagen är trovärdig. Det finns inga belägg för att utjämningen är tillväxthämmande samtidigt som partiet saknar förslag inom området i riksdagen. Regeringen, däremot, investerar cirka två miljarder kronor per år i Stockholmsregionen för att utveckla och stärka välfärden.

Efter mångårig kritik av systemet tillsatte Alliansregeringen 2008 en kommitté med uppgiften att utvärdera systemet. Utredningen kom fram till att utjämningssystemet fyller en viktig omfördelande funktion som är nödvändig. Alla partier, bortsett från ett antal kommuner i Stockholms län (och Skåne), stod bakom kommitténs slutsatser. Alliansregeringen  valde till slut att skjuta till en extra miljard kronor varje år till dessa kommuner som en kompensation. Strax efter regeringsskiftet 2014 valde den rödgröna regeringen att ta bort extramiljarden. Detta har fått ett antal kommuner i Stockholms län att kalla regeringens politik för Stockholmsfientlig.

Men det finns två problem i Stockholmsmoderaternas inställning till utjämningssystemet.

För det första så utmålar de andra kommuner som ”misskötta”. Till exempel driver Solnamoderaterna en kampanj där de kallar utjämningssystemet för ett ”vänsterexperiment”, samtidigt som Malmö och Göteborg nämns som exempel på kommuner som misskött sin ekonomi. Det är dock en missvisande bild, eftersom det i grunden handlar om de demografiska förhållandena som råder i dessa kommuner, vilket resulterar i att till exempel Malmö tar emot ekonomiska medel medan Solna betalar till systemet. Dessutom måste alla kommuner hålla sig till budgetbalanskravet.

Den senaste rapporteringen om ”strump-gate” i moderatledda landstinget i Stockholms län och ”Arena-affären” i Solna indikerar knappast att dessa ansvariga politiker har utmärkt sig på ett särskilt positivt sätt när det gäller skötseln av ekonomin.  

För det andra. Påståendet att utjämningssystemet är tillväxthämmande för Stockholmsregionen är felaktig. Detta utreddes av den kommittén som tillsattes under Alliansregeringen. Utredningen kom fram till att systemet inte har några negativa effekter på tillväxten. Slutsatsen blev att det saknas belägg för påståendet att utjämningssystemet är tillväxthämmande och att den ekonomiska tillväxten stärks på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen.

Det som ofta glöms bort i debatten är det faktum att Stockholm och Solna är beroende av medborgarna i resten av landet, som väljer att flytta till tätbefolkade kommuner med färdiga utbildningar i bagaget. Skatteutjämningssystemet gör det möjligt för människor från andra delar av Sverige att få tillgång till utbildning och vård.

Särskilt anmärkningsvärt, och något som kan te sig paradoxalt, är att Moderaterna även saknar trovärdighet i frågan då partiet inte lagt fram något alternativt förslag inom detta område i riksdagen. Inte heller har partiet budgeterat för extramiljarden till kommunerna i Stockholms län. Den nuvarande regeringen investerar cirka 2 miljarder i regionen genom välfärdsmiljarderna – det gör Sverige och Stockholmsregionen starkare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.