“Nej, kvotering ger inga positiva snöbollseffekter”

REPLIK Länsförsäkringar Fondförvaltnings vd Eva Gottfridsdotter-Nilsson skriver i inlägget Män väljer män - därför krävs kvotering att en kvoteringslag skulle tvinga rekryterarna att höja blicken och se alla kompetenta kvinnor. Hon pekar även på att jämställda styrelser skulle ge incitement att välja in fler kvinnor i ledningsgrupperna.

De norska erfarenheterna talar emellertid tydligt emot det hon skriver.

I Norge har sedan en kvoteringslag infördes 2008 antalet styrelser som omfattas av lagen minskat kraftigt - bolag har helt enkelt ändrat bolagsform. När lagen infördes fanns det 452 publika företag (ASA) och 2013 var det bara 257. Samtidigt minskade antalet styrelseposter från 2 366 år 2008 till 1 423 år 2013 (Källa Virkningen av kjønnskvotering i norsk næringsliv 2015).

Frågan är om det viktigaste är att andelen män och kvinnor blir jämn eller om vi faktiskt vill att fler kompetenta kvinnor ska ta plats i mäktiga forum. Kvotering erbjuder det första men inte det andra. 

I de kvoterade norska bolagen har heller ingen större förändring skett i ledningsgrupperna. Kvoteringslagen har inte heller fått de positiva snöbollseffekter man hoppats på i form av en ökad andel kvinnor i icke-noterade bolag styrelser, som inte omfattas av lagen. 

Kvinnorna är i dag i majoritet på landets universitet och högskolor och det finns allt fler kompetenta kvinnor att välja mellan till både ledningsgrupper och styrelser. Men exemplet Norge visar att kvotering inte är rätt väg till ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män ges samma möjligheter. 

Istället är en kvoteringslag enbart en stor inskränkning i äganderätten. Ett samstämmigt budskap från näringslivet till regeringen borde vara – gör om och gör rätt. Kom på lösning som kan göra skillnad på riktigt, som möjliggör för fler kvinnor att ta plats i ledningsgrupper och styrelser. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.