Nej, kärnkraft inte enda alternativet i framtiden

REPLIK. Per Åhlström skriver i sin Perspektivartikel ”Energin, miljön, välfärden - triangeldrama utan slut” i Dagens Samhälle att den nytillsatta Energikommissionen har att välja på två realistiska alternativ: att ersätta dagens kärnkraftsreaktorer med nya reaktorer eller bygga fossileldade kraftverk. Bevisföringen mot förnybart är uppbyggd kring tre argument.

För det första hävdar Åhlström att framställningen av etanol förbrukar mer fossil energi än vad den ersätter och avfärdar med det argumentet alla biobränslen inom transportsektorn. Åhlström har inte tagit reda på aktuella fakta. Alla biodrivmedel som används i Sverige i dag ger en kraftig reduktion av växthusgasutsläppen jämfört med fossila drivmedel, räknat på hela livscykeln. Det framgår av den hållbarhetsrapportering som görs till Energimyndigheten. För etanol låg reduktionen i genomsnitt på 65,8 procent 2013. Men för den etanol som görs av Lantmännen i Norrköping närmar man sig 95 procent genom att göra proteinfoder av biprodukterna och återvinna grön koldioxid som kan användas i industrin och ersätta fossil koldioxid.  

För det andra menar Åhlström att vind- och solkraft inte producerar någon el när den behövs som mest. En direkt felaktighet. Över 60 procent av vindkraftproduktionen sker de sex kallaste månaderna. Vindkraften producerar inte heller sämre än normalt de vinterdagar då effektbehovet är som allra störst. På sommarhalvåret när vindkraften producerar mindre fyller i stället solkraften en naturlig funktion. Biokraften bidrar med flexibilitet i de lägen då vinden eller solen inte räcker till. 

För det tredje menar Åhlström att vindkraften inte har någon miljönytta eftersom en lika stor andel av något annat kraftslag - vattenkraft, olja eller gas - måste byggas i reserv om det slutar att blåsa. Ett påstående som inte heller stämmer. Korrelationen i vind mellan norra och södra Sverige är mycket låg vilket innebär att det alltid blåser någonstans. Vårt elnät är också integrerat med övriga Norden och Europa vilket innebär att vi utnyttjar de produktionsresurser som är bäst lämpade för tillfället, just för att undvika onödig reservkraft. 

Det enda alternativet utöver vattenkraft för att reglera vind- och solkraftens varierande produktion är inte olja- eller gas som Åhlström påstår. Bättre alternativ, som alla ökar potentialen för förnybart, är exempelvis en fortsatt utbyggnad av biokraft, energieffektivisering, smarta elnät, energilagring i fjärrvärmenät, vattenburna värmesystem och batterier. Ökad elhandel inom dygnet för leverans och förstärkningar av det svenska stamnätet ökar potentialen ytterligare. Både forskning och erfarenhet från andra länder visar att vi utan större hinder kan integrera upp till 60 TWh väderberoende förnybar el i det svenska systemet, alltså i nivå med vad kärnkraften producerar i dag. 

Åhlström avslutar med att den framtida energiförsörjningen måste vara säker, stabil och ekonomiskt rimlig och menar att kärnkraften är det enda kraftslag som uppfyller dessa krav. De kärnkraftsprojekt som pågår i verkligheten där den ekonomiska rimligheten går att granska talar sitt tydliga språk. Den finländska reaktorn i Olkiluoto skulle ha stått klar 2009 till en kostnad av tre miljarder Euro. Den senaste bedömningen är att reaktorn kan stå klar tidigast år 2018 till en kostnad av minst nio miljarder Euro. Detsamma gäller för det andra reaktorbygget som pågår i Europa, Flamanville i Frankrike. Elen från dessa reaktorer ser ut att bli ungefär dubbelt så dyr som ny förnybar el från bio- och vindkraft. 

Kostnaden för förnybar energi faller snabbt. Konventionella kraftslag går i motsatt riktning. Sverige har med sina goda förutsättningar möjligheten att skapa ett helt förnybart energisystem till låga kostnader. Den viktigaste uppgiften för den kommande Energikommissionen är därför given: Hur kan vi på bästa sätt skapa ett helt förnybart energisystem som ger en säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.