Debatt
SLL
18 oktober 2018 kl 14:36

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Nej, det blev ingen blå revolution i landstingen

De ideologiska dimensionerna av sjukvården måste framgå tydligare. Att vi inom Socialdemokraterna inte har lyckats tydliggöra dem har sannolikt banat väg för SD:s och de lokala sjukvårdspartiernas framgångar, skriver Erika Ullberg, oppositionslandstingsråd (S) i Stockholms läns landsting. 

Det här är en opinionstext

Replik. Camilla Waltersson Grönvall (M) menar att väljarna röstat för en ny sjukvårdspolitik och att det skett en blå revolution i landets landsting. Det är en sanning med modifikation. Moderaterna styrde över varannan svensks sjukvård den gångna mandatperioden och hade ett delat ansvar för problemen med såväl bemanning som tillgänglighet. Efter valet ser M ut att få vara med och styra över fler invånares sjukvård. I landstingsvalen har väljarna dock inte gett Moderaternas sjukvårdspolitik starkare stöd än Socialdemokraternas.

SD har vunnit totalt 63 nya mandat och går framåt i samtliga landsting; i tio av dem går SD framåt med fler mandat än hela Alliansen tillsammans. Alliansen går totalt sett plus 37 mandat. Det beror till stor del på KD:s och Centerpartiets framgångar eftersom Waltersson Grönvalls eget parti totalt sett tappar 25 mandat, netto.

De lokala sjukvårdspartierna går plus 36 mandat, trots att de bara finns i åtta av 21 landsting. Med andra ord svarar Sverigedemokraterna och de lokala partierna för knappt tre fjärdedelar (99 av 136) av nettovinsten av mandaten. Blå revolution? Nja, med tanke på att Kristdemokraterna i sjukvårdsdebatten främst betonade en ståndpunkt som de är ensamma om i alliansen – att all vård ska förstatligas – kan dessutom ifrågasättas hur gemensam den där sjukvårdspolitiken är.

Waltersson Grönvall har rätt i att S gjorde ett dåligt val på landstingsnivå. Det kräver saklig, självkritisk analys och ny energi för fortsatt politikutveckling. Men redan nu kan konstateras att S nästan helt stod emot den negativa trenden i det landsting där väljarna fått se mest av Moderaternas vårdpolitik – nämligen Stockholms län. Här vann S drygt 20 000 nya väljare vilket betydde att vår röstandel bara krympte några tiondelar av en procentenhet jämfört med 2014. Samtidigt gjorde Moderaterna sitt klart sämsta landstingsresultat i Stockholm, där man tappade nästan 60 000 väljare.

När Alliansen utökar makten i Stockholmsregionen med hjälp av MP, som nästan halverat sitt antal mandat, finns alltså skäl för ödmjukhet. Orsakerna till S prestation i landstingsvalen, allmänt sett, måste partiets nationella valanalys utröna. Men eftersom resultaten med undantag av Stockholm är så lika – nästan oavsett landsända och huruvida S har styrt eller inte – ligger en del av förklaringen sannolikt på en övergripande nivå.

Vissa menar nu att skilda valdagar borde införas för att lyfta fram landstingsvalen tydligare. Jag tycker att detta är en förhastad slutsats. Åtminstone i Stockholm ser vi att röstsplittringen mellan landstings- och kommunvalen ökar. Skilda valdagar riskerar uppenbart att leda till ett lägre valdeltagande.

Däremot måste partierna bli bättre på att förklara vad som står på spel i landstingsvalen. Det var inte statsminister Stefan Löfven (S) som ansvarade för de växande vårdköerna. För det fanns ett delat ansvar som landstingspolitiker måste ta. Att det i sjukvårdsdebatten framstod som att regeringen styr över sjukvården missgynnade S på alla nivåer.

De ideologiska dimensionerna av sjukvården måste framgå tydligare. Att vi inte har lyckats tydliggöra dem har sannolikt banat väg för SD:s och de lokala sjukvårdspartiernas framgångar. Torra fakta om köer, rekryteringsfrågor, organisation och bolagsstyrelser gör att sjukvården inte framstår som blockskiljande. Då kan det vara lockande att välja ett nytt alternativ som säger sig stå fritt från politiska låsningar och därmed kan komma med enkla lösningar. Här finns en viktig läxa för alla traditionella partier att lära av för den kommande mandatperioden samt valet 2022.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.