Debatt
Högskolan
21 oktober 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Nedgradera inte våra betyg”

Universitets- och högskolerådet föreslår en regeländring som drastiskt skulle försämra möjligheterna för närmare 3500 elever att komma in på svensk högskola. Förslaget kan – om det blir verklighet - förändra framtiden för eleverna på landets IB-utbildningar på ett sätt som var oförutsägbart när vi valde gymnasieprogram.

Det här är en opinionstext

Vi går sista året på IB och ska söka vidare till högskolan till våren, eller hoppas åtminstone kunna göra det.

Samma dag som Uppdrag Granskning sände sitt program om betygsinflation, som väckte debatt, presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) ett förslag som drastiskt skulle försämra chansen för Sveriges 3 491 elever på gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB) att komma in på svensk högskola. Förslaget kan förändra elevers – vår - framtid på ett sätt som var oförutsägbart när vi valde gymnasieprogram.

IB, en av Sveriges mest krävande högskoleförberedande gymnasieutbildningar, är internationellt erkänd. Elever i över 135 länder får samma gymnasieexamen under identiska förutsättningar. Bedömningarna av elevernas slutexamina görs externt, vilket innebär att betygen inte utsätts för betygsinflation. Många elever planerar att söka till högskola i Sverige. IB:s betygssystem skiljer sig dock från det som de nationella gymnasieprogrammen använder, och översätts därför till svenska betyg vid ansökan. 

Förslaget skärper den tidigare översättningsskalan för IB-betygen. Fram tills nu har 20 nationella poäng motsvarats av 40 IB-poäng (ännu tidigare var det 36). Enligt förslaget ska 20 nationella poäng i stället likställas med 45 poäng, vilket motsvarar IB:s maxpoäng.

Läsåret 2015-16 rangordnade Time Higher Education World Rankings universiteten Oxford, Cambridge och Imperial College London högst i Europa. Dessa skolor kräver IB-betyg mellan 38 och 41. Enligt det nya förslaget skulle svenska universitet såsom Karolinska Institutet och Uppsala universitet, som ligger på plats 28 och 81, kräva högre resultat än dessa skolor, mellan 43 och 45 poäng. Det blir alltså lättare för svenska IB-elever att komma in på läkarlinjen på Cambridge än Karolinska Institutet. 

Förslaget gör att vi måste tänka om, och det fort. UHR:s förslag blev inte offentligt förrän 11 oktober, och om det går igenom gäller det redan första januari 2017. ”Generellt bör ändringar i regelverket vara kända i god tid för presumptiva sökande”, hävdar UHR själva i sin konsekvensutredning men det verkar inte gälla det här förslaget.

Som IB är uppbyggt ska det inte vara lätt att nå maxbetygen. Det senaste decenniet har endast 24 elever, vilket motsvarar 0,2 procent, av alla som gått ut IB i Sverige nått poängen 45. På det naturvetenskapliga programmet är motsvarande siffra 0,75 procent. Ska bara 0,2 procent av oss med en IB-examen ges möjlighet att läsa till exempelvis läkare, jurist, arkitekt eller psykolog på Sveriges främsta universitet? Vi anser att det vore märkligt, då UHR själv jämställer IB med ett naturvetenskapligt nationellt gymnasieprogram.

Vi har försökt, men har inte lyckats förstå utredarens förslag. Särskilt inte med tanke på att IB även innebär en möjlighet att integrera nyanlända i svenska samhället. Elever kan läsa sitt modersmål, samt svenska och engelska som andra språk. De som saknar behörighet till de svenska nationella programmen kan lära sig svenska inom ramen för en högskoleförberedande utbildning. Förslaget försämrar denna unika integrationsmöjlighet kraftigt. 

Vi frågar oss om det verkliga problemet ligger i en kunskapsbrist om IB från UHR:s sida. Om förslaget går igenom kommer IB-elever bli uteslutna från många svenska högskolor. Dessutom vänds det svenska universitetssystemet inåt, trots att vår omvärld blir alltmer integrerad och globaliserad. Därför ber vi UHR att tänka om.

Här finns vår namninsamling mot förslaget.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.