”Nedbrytbar plast är fel väg för miljön”

Frankrike har nyligen beslutat att förbjuda engångsartiklar i plast, som bägare och tallrikar, om de inte är tillverkade av minst 50 procent nedbrytbar plast. Ett liknande förbud för plastbärkassar finns redan. 

Även i Sverige debatteras att nedbrytbar plast skulle vara bra för miljön. Det är dock, enligt oss, fel väg för att lösa problemet med nedskräpning eftersom människor då tror att det är okej att slänga produkter av plast i naturen.

Det är viktigt att ha en helhetssyn och inte vilseledas av enkla lösningar. Nedbrytbara plaster är fel väg att gå därför att:

• Nedbrytbar plast bryts inte ner tillräckligt fort för att förhindra problemen med nedskräpning av naturen. Biologiskt nedbrytbar eller komposterbar plast kräver speciella förhållanden för att brytas ner ordentligt. Hamnar plasten i vattnet kan det ta ännu längre tid eftersom temperaturen är lägre och det finns färre mikroorganismer. 
• Plast i miljön innebär förlorade resurser eftersom vi varken utnyttjar den som nytt material eller tar vara på den energi som plasten innehåller.
• Nedbrytbar plast är ett hot mot plaståtervinningen. Redan med 2 procent av nedbrytbart material i återvinningsströmmen skapas kvalitetsproblem för plaståtervinningen. Eftersom vi vill öka mängden plastförpackningar som återvinns samt höja kvalitén på det återvunna materialet är vi djupt oroade över en ökad användning av nedbrytbara plaster.

Nedbrytbar plast har däremot en viktig funktion att fylla inom specifika användningsområden. Inom jordbruket används den till bland annat täckväv och odlingsfilm. I avfallspåsar för matavfall blir insamlingen mer hygienisk än med papperspåsar.

Idag har plast en betydelsefull roll i vårt moderna samhälle. En viktig anledning är att användningen av plast leder till att vi spar stora mängder energi och minskar utsläppen av växthusgaser. Om vi slutade använda plast skulle vi öka utsläppen av växthusgaser med ca 61 procent och energiförbrukningen med 57 procent. Genom att återvinna plast spar vi ytterligare resurser eftersom återvinning av ett kilo plast minskar utsläppen av växthusgaser med upp till två kilo. 

Det är skillnad på nedbrytbar plast och biobaserad plast. Tyvärr blandas begreppen ibland ihop. Idag ökar framför allt användningen av biobaserad plast som inte är nedbrytbar, utan som har lång hållbarhet. Ett exempel är att bärkassar i plast från sockerrör blir allt vanligare i svenska butiker och att det pågår arbete för att vi ska börja tillverka biobaserad plast från svenskt jord- och skogsbruk. 

Både användningen av återvunnen- och biobaserad plast är viktiga bidrag till Sveriges mål om ökad resurshushållning och minskad klimatpåverkan. Att styra mot nedbrytbara material strider däremot mot dessa mål och EU:s ambition för cirkulär ekonomi. De kommer inte heller att förhindra problemet med nedskräpning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.