Kompetensutveckling

Naturvetare inom vården behandlas styvmoderligt

För att lösa kompetensproblemen i hälso- och sjukvården måste regionerna erbjuda alla medarbetare stimulerande arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Det krävs en personalpolitik som bidrar till en attraktiv och inkluderande utvecklingskultur, menar företrädare för fackförbundet Naturvetarna. 

Det är inte längre bara läkare som står för akademisk kunskap inom hälso- och sjukvården. I dag finns ett stort och ständigt växande utbud av akademiska hälso- och sjukvårdsprofessioner, bara inom Naturvetarna finns ett 20-tal. De flesta har specialiserat sig och doktorerat inom något medicinskt område, har en generell examen och saknar legitimation.

Ökad digitalisering, utvecklad diagnostik och fler individualiserade behandlingar gör att fler professioner växer fram. Det alltmer komplexa kompetensbehovet kan inte längre enbart tillgodoses med personer med akademisk yrkesexamen. Med Sveriges demografiska utveckling blir rekryteringsbehoven övermäktiga. Allt sammantaget kräver ett annorlunda förhållningssätt till kompetens.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) betonar i sina kompetensförsörjningsstrategier nödvändigheten att bredda kompetensen. Enligt Naturvetarna handlar det mer om att skapa fler vägar till ett arbete inom hälso- och sjukvården. Fler erfarna personer från andra branscher som life science och IT behöver rekryteras.

Som vården är organiserad i dag ställs professioner mot varandra. Resurser som avsätts för löneutveckling, bättre arbetsmiljö och kompetensutveckling upplevs dessutom som starkt begränsade. Det blir alltid någon profession där medarbetarna känner sig förfördelade. Värst är situationen för icke etablerade professioner med få utövare. 

När regionerna kartlägger medarbetarnas kompetens kategoriseras de flesta naturvetare som ”andra specialiteter”. Vår egen analys visar att närmare 6 000 naturvetare på grund av denna styvmoderliga hantering är osynliga inom vården, medarbetare med nyckelkompetenser.

Om inte alla medarbetare känner sig sedda och uppskattade för sin kompetens, påverkas verksamheten negativt. Regionerna får det också svårare att se vilken kompetens de har i sina verksamheter. För ungdomar och kvalificerade personer utanför hälso- och sjukvården är det dessutom omöjligt att upptäcka alla utvecklande arbeten som finns i sektorn. Regionerna riskerar att som arbetsgivare underutnyttja eller gå miste om värdefull kompetens genom att alltför ensidigt fokusera på vissa yrkesgrupper.  

Det är nödvändigt att arbetsgivare och politiker sätter verksamheten i främsta rummet och har en helhetssyn på medarbetarnas kompetens. Ett steg är att kartlägga och prata om kompetensbehov utifrån specialisering, utbildningsnivå och erfarenhet.

Naturvetarna har tagit fram sju rekommendationer till regioner som vill leda utvecklingen av hälso- och sjukvården: 

  • Ge medarbetarna ansvar och använd kompetensen rätt.
  • Bredda rekryteringen, så att det finns många vägar in till ett arbete inom vården.
  • Skapa bättre arbetsmiljö med individanpassade anställningsvillkor, så att fler både vill, kan och får arbeta mer.
  • Utveckla verksamheten och medarbetarna genom att i samarbete med lärosätena få till stånd breda karriärutvecklingsprogram samt ökade satsningar på forskning och utveckling.
  • Satsa på dialogen mellan medarbetare och chef genom att stärka cheferna.
  • Se till att det är ekonomiskt hållbart att utbilda sig till ett yrke inom vården.
  • Tillämpa löneavtalet, så att det i större utsträckning lönar sig för medarbetare att ta ansvar och uppvisa resultat som för verksamheten framåt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.