Vad händer med gruvan i Pajala? Hela debatten

Naturvårdsverket skapar Sverigedemokrater

Om någon ville skada Naturvårdsverkets trovärdighet och misskreditera naturvårdsintressen skulle det inte gå att göra det effektivare än vad myndighetens egna tjänstemän gör just nu. Det är svårt att tro att det som nu händer inför återstarten av gruvan i Kaunisvaara i Pajala är sant.

Den 18 juli har Kaunis Iron bjudit in till återstarten av gruvan i Kaunisvaara i Pajala. En efterlängtad händelse i Pajala och Norrbotten. Gruvan gick i konkurs 2014 och vägen till en återstart har varit lång och oviss. Men en grupp investerare har förvärvat konkursboets tillgångar och tillstånd för gruvbrytning. Bygden och kommunen jublar. 

Då klipper Naturvårdsverket till.  Bara några veckor innan den efterlängtade produktionsstarten lämnar Naturvårdsverket in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om att gruvans tillstånd för gruvbrytning ska dras in. Ett gruvtillstånd som Naturvårdsverket haft åtta år på sig att ifrågasätta: efter att tillståndet första gången fastställdes, under Northlands förberedelser, vid starten av produktionen, i samband med konkursen, under avvecklingen av gruvdriften. Sedan fanns det chans att agera när de nya aktörerna tog över, när en återstart av gruvan förbereddes. Men det var lugnt hela vägen. Naturvårdsverket bidade sin tid och väntade till några veckor före gruvans planerade start. 

Hollywood hade inte kunnat göra en bättre dramaturgi: Den utsatta lilla orten, lokalbefolkningen som kämpar för sin bygd och sin framtid, som ska få en gruva mot alla odds. Människor som satsat egna pengar för bygden och förlorat dem i konkursen hoppas nu på hundratals jobb och att framtiden för Pajala ska ljusna. Och in kommer de arroganta och hänsynslösa tjänstemännen i maktens centrum långt bort, som i sista minuten vill rasera allt. 

Det är den maktens och myndigheternas arrogans mot människors villkor och engagemang som skapar Trump, Sverigedemokrater och Brexit.

Sverigedemokraterna är på väg att bli Sveriges största parti. Det beror inte på att var femte svensk är rasist. Det beror på ointresse och arrogans från den centrala maktens politiker och tjänstemän, inför frågor som engagerar många människor. 
En fråga som ständigt engagerar är begränsningar i nyttjandet av skog och mark. Det handlar inte om att bevara något gammalt. I glesbygden vill man nyttja naturresurserna för att starta nya verksamheter och kunna leva vidare, men upplever att man motarbetas av centrala myndigheter.

Om det finns ett stort missnöje, och de etablerade partierna och deras verkställande myndigheter inte bryr sig, och om myndigheterna till och med provocerar med sin arrogans, då är det bara en tidsfråga innan det finns ett stort missnöjesparti. Där är vi nu.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.