Debatt
Miljö
30 september 2016 kl 11:18

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Naturens tjänster måste med i besluten

Växter som renar luft, buskar som dämpar trafikbuller och bin som pollinerar grödor är exempel på ekosystemtjänster som bidrar till vår välfärd och livskvalitet . Trots det är tjänsterna osynliga i många samhällsbeslut. Naturvårdsverket uppmanar nu kommuner, myndigheter och företag att se värdet av ekosystemtjänsterna.

Det här är en opinionstext

Sverige har satt ett nationellt mål om att värdet av ekosystemtjänster ska vara integrerade i viktiga samhällsbeslut år 2018. Målet är både viktigt och utmanande. Dagligen fattas tusentals beslut som påverkar eller påverkas av ekosystemtjänster. Det gäller exempelvis när ett hus eller en väg ska byggas eller när en kommun antar en detaljplan som anger hur mark- och vattenområden ska användas.

Ofta är det först när ett ekosystem har skadats och tjänsterna har förlorats som värdet blir synligt. Vid Bohusläns kust finns ålgräsängar, som är lika värdefulla ekosystem som korallrev. Ålgräsängarna bidrar med viktiga ekosystemtjänster som att skydda mot erosion, buffra koldioxidutsläpp och motverka övergödning. 

Ängarna ger också skydd och mat åt viktiga fiskarter som torsk, ål och havsöring. Sedan 1980-talet har ängarna förlorats med en yta lika stor som Tjörn. Forskare vid bland annat Göteborgs universitet beräknar att denna förlust av ekosystemtjänster motsvarar ett värde på minst fyra miljarder kronor, men kan uppgå till hela 20 miljarder kronor.

I en ny delredovisning till regeringen konstaterar Naturvårdsverket att:

  • Allt fler synliggör ekosystemtjänster. Inom några år kommer fler beslut fattas utifrån kännedom om ekosystemtjänster, det är Naturvårdsverkets nätverk för ekosystemtjänster eniga om. Två av tre nätverksdeltagare har nyligen medverkat till att tjänsternas värde kommer att ingå den egna organisationens beslut, exempelvis i strategier och investeringar. 
  • Kunskapsutbyte är viktigt. Det behövs fortfarande kunskaper om vad den egna organisationen tjänar på att systematiskt ta med tjänsternas värden i beslut. I till exempel Stockholm, Malmö och Göteborg har i vissa stadsdelar använt ekosystemtjänster för att förebygga översvämningar. Många ekosystemtjänster bidrar till klimatanpassning och genom att stärka dem, till exempel med gröna tak eller öppna dagvattensystem som tillåts svämma över, rustar sig kommunen för klimatförändringar. 
  • Metoder för systematisk integrering i beslut behöver vidareutvecklas. Majoriteten av nätverksdeltagarna är pådrivande för att ekosystemtjänster ska integreras i beslut, vilket bevisar att det är möjligt redan i dag. Men det behövs utvecklade metoder och värderingsnycklar som kan förenkla genomförandet.

Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att öka kunskapen om ekosystemtjänster, förändra attityder och stimulera till handling. Detta viktiga arbete kan myndigheten inte driva på egen hand. Tillsammans med elva samverkansmyndigheter och ett nätverk för kunskapsutbyte fokuserar Naturvårdsverket framöver än mer på att konkretisera arbetet med ekosystemtjänster så att centrala beslutsfattare får mer medvetna beslutsunderlag. 

Naturvårdsverket uppmanar också fler kommuner, myndigheter och företag inom areella näringar och bygg- och infrastruktursektorn att bli föregångare och se värdet av ekosystemtjänster i sina beslut!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.