Nätläkare

Nätläkarna urholkar den svenska primärvården

Nina Lagh (M), ledamot i SKL:s digitaliseringsberedning, vill att det storskaliga experimentet med nätläkare ska fortgå medan primärvården fortsätter att vara underfinansierad och underbemannad, skriver Ylva Sandström, ordförande Distriktsläkarföreningen i Stockholm.

Replik. Nina Lagh (M) skriver om nätläkarnas stora värde för patienter och oroar sig för att SKL nu ser över ersättningsreglerna. Utan utomlänsersättning kan det bli omöjligt att driva verksamheterna, skriver Lagh. Oron är uttryck för en märklig, sannolikt olaglig, prioritering av våra sjukvårdsresurser.

Ersättningen till nätläkarna har länge varit i fokus. Nätläkeriet tog fart när bolagen hittade ett kryphål i systemet, utomlänstaxan, ett system tänkt för personer på resa som akut måste uppsöka vård utanför sitt hemlandsting. För närvarande erhåller nätläkare 650 kr för ett besök minus eventuell patientavgift. Besök hos nätläkare har de sista åren ökat explosionsartat, framförallt i storstäder och bland yngre. Marknadsföringen har varit aggressiv och bolagen har fått mycket kritik för detta, senast på nyhetssajten Breakit.

Läs också

Den ordinarie primärvården har länge dragits med tillgänglighetsproblem, konstaterar Lagh, men skriver inget om orsakerna till detta. Kan det vara så att tillgänglighetsproblematiken beror på årtionden av underfinansiering och underbemanning? Hur kommer det sig att bara 16 procent av den svenska läkarkåren jobbar inom primärvården när motsvarande siffra i nästan alla jämförbara länder är klart högre?

Svenska sjukvårdspolitiker har en märklig inställning i finansieringsfrågan. Avvägningen mellan vad som anses vara en rimlig ersättning för fullskalig fysisk vård för alla slags tillstånd på våra vårdcentraler, och vad man är villig att betala för enklare vård av rådgivningskaraktär, är mycket märklig.

Många av vårdcentralens patienter har komplexa behov och flera sjukdomar. Besökstiderna är 15-30 minuter, men efterarbete som uppföljning av provsvar och remisser innebär att vårdcentralens läkare behöver lägga ner betydligt mycket mer tid. Hos nätläkarna handlar det om snabba besök för enkla åkommor.

I genomsnitt tar ett besök sju minuter enligt ansvariga på Kry. Uppföljning av provsvar är ovanliga och inga sjukskrivningar som involverar försäkringskassan hanteras. Röntgen eller andra mer avancerade tester är sällan aktuellt. I nätbolagets annonser lockar man läkare med löften att slippa ”tidsödande administration”, vilket i primärvården framförallt består av att följa upp undersökningsresultat.

När Nina Lagh, ledamot i SKL:s digitaliseringsberedning, skriver i Dagens Samhälle saknas helt kritiska frågor.  Vilket mervärde nätläkarna tillför förbli oklart, undanträngningseffekter diskuteras inte alls. Nina Lagh påstår, som om det vore självklart, att patienterna tack vare nätläkarna, söker akuten mindre. Vilka bevis finns för detta? Nätläkare förbättrar tillgängligheten och utgör ett viktigt komplement till sjukvården, enligt Lagh. Hur vet hon det? Och hur definierar hon tillgänglighet? Och för vem?

Lagh förordar fortsatt stora belopp till nätläkare, främst med argumentet om dess framtidspotential. Ersättningen blir en form av utvecklingsstöd. Är det då inte rimligt att nätläkare insorteras under just utveckling, att verksamheten studeras och utvecklas vetenskapligt, så att man får veta vilka tillstånd som går att bedöma säkert via video, och vilka som inte gör det?

Det är också viktigt att studera hur man kan erbjuda lättillgänglig vård utan att det leder till överkonsumtion, undanträngning och överdiagnostik. Men några sådana vetenskapliga tillvägagångssätt är inte Lagh intresserad av, ett synsätt som vore otänkbart om det vore ett nytt läkemedel eller medicinteknisk produkt. Istället förordar hon att detta storskaliga experiment ska fortgå medan primärvården står fortsatt underfinansierad.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.