Debatt
Nätläkare
27 maj 2020 kl 04:55

Nätläkarbolagen kostar mer än de hjälper under pandemin

Låt nätläkarbolagen bedriva sjukvård på samma villkor som vanliga vårdcentraler och ta ett helhetsansvar för sina patienter, ha BVC, hemsjukvård och allt annat som ingår, i stället för att dränera och fragmentera sönder vården, skriver Svensk förening för allmänmedicins ordförande Magnus Isacson.

Det här är en opinionstext

Magnus Isacson
ordförande, Svensk förening för allmänmedicin

Under coronaepidemin har samhällets utgifter för nätläkarbolagens tjänster rakat i höjden. Människor söker vård på distans som aldrig förr. Tyvärr har varken 1177 Vårdguiden eller vårdcentralerna haft kapacitet att hantera alla oroliga patienter på grund av decennier av underfinansiering av primärvården.

Så vad kan nätläkarbolagen erbjuda? Jo, man kan få ett gratis chat- eller videobesök med en läkare där din region betalar 500 kronor via utomlänstaxa. Om du har lindrigare symtom får du tips och råd som du lika gärna hade kunnat få via 1177 och om du har lite mer symtom remitteras du till en vårdcentral eller i värsta fall till akuten för ytterligare ett läkarbesök och därmed dubbla kostnader.

Du kan även få recept förnyade. Det kostar 500 kronor för din region men är gratis för dig själv. Du kan max få tre till fyra recept förnyade per ”besök” och om du vill ha fler får du kontakta nätläkarbolaget igen för ett nytt ”besök” och ytterligare 500 kronor. Man försvarar detta agerande med att tillgängligheten är så dålig på vårdcentralerna och att vissa patienter verkligen behöver sina mediciner omedelbart. Det är inte sant. Alla vårdcentraler förnyar recept inom tre dagar och är det något som verkligen är akut görs det omgående. Dessutom bör en förskrivande läkare ha ett helhetsansvar, vilket en tillfällig nätläkare inte har.

Du kan få recept på medicin mot springmask till hela familjen till en kostnad av 4 x 500 kronor för skattebetalarna men avgiftsfritt för dig själv. Eller receptfria allergimediciner utskrivna med förmån. Dyrt för regionen men billigare för patienten och 500 kronor till nätläkarbolaget.

Men om du mot förmodan hade missat att nätläkare kan vara behjälpliga med allt möjligt så kommer du definitivt bli varse det när du kliver in på valfritt apotek. Exempelvis är statligt ägda Apoteket AB alldeles nedlusat med reklam för doktor24. På de flesta apotek har man som policy att hänvisa till det nätläkarbolag man samarbetar med hellre än till vårdcentralen, för då går det ju snabbare. Och sen råkar det vara så att Apoteket AB är delägare i doktor24 och då blir det extra klirr i kassan även för Apoteket. Ytterligare ett exempel på en sådan ohelig allians är ICAs Apotek Hjärtat som är delägare i MinDoktor.

För oss som arbetar på vanliga vårdcentraler har dessa extraordinära tider givit incitament att göra fler videobesök vilket delvis har varit positivt. Det har gjort att vissa politiker har jublat över hur snabbt omställningen till framtidens vård har gått. Våra reflektioner har snarare varit att det är en nödlösning som egentligen inte ger så mycket mer än ett telefonsamtal och att ett videobesök fortsättningsvis är enormt underlägset ett fysiskt besök.

Framtidens vård är inte momentan tillfredsställelse av efterfrågan med hjälp av videosamtal, nätläkarrecept och oheliga allianser. Framtidens sjukvård är vård efter behov med hjälp av distansmonitorering, kommunicerande journalsystem med integrerade beslutsstöd, smidiga kommunikationsvägar till den läkare du är listad på och ett slut för all dubbeldokumentation. Och framför allt är det att alla invånare i Sverige är listade på en husläkare med helhetsansvar för ett begränsat antal patienter.

Låt därför nätläkarbolagen bedriva sjukvård på samma villkor som vanliga vårdcentraler och ta ett helhetsansvar för sina patienter, ha BVC, hemsjukvård och allt annat som ingår, i stället för att dränera och fragmentera sönder vården. Då skulle de vara ett välkommet komplement till en alltmer utarmad primärvård. Avskaffa utomlänstaxan omgående!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 maj 2020 kl 04:55
Uppdaterad: 27 maj 2020 kl 04:53

Skribent

Magnus Isacson
ordförande, Svensk förening för allmänmedicin