Från och med i år ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättningen i skolan. Anledningen till detta är, enligt Skolverket, att proven är ”välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen” (Skolverkets nya allmänna råd, 2018). Många lärare är dock av en annan åsikt.
Läraren Sara Bruun påpekade på DN Åsikt 9 maj, med 660 engelsklärare bakom sig, att det nationella provets provbetyg och principerna för betygssättningen i skolans styrdokument, inte stämmer överens. Som exempel skrev Bruun att en elev som på de nationella proven når B på att tala, C- på läs- och hörförståelse och E+ på att skriva, får det sammanvägda provbetyget C. Detta trots att eleven, enligt ordinarie principer för betygssättning i engelska, måste ha uppfyllt alla delar av kunskapskravet C för att få detta i slutbetyg.
Ett annat exempel är årets nationella prov i historia för årskurs 9. På detta krävs 14 av 60 så kallade belägg för att få provbetyget E. Detta provbetyg kan uppnås genom att kryssa någorlunda rätt på flervalsfrågor – alltså utan att föra ett enda resonemang, motivera eller beskriva, vilket kunskapskraven i historia egentligen kräver.
De prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning i skolan, stämmer helt enkelt inte överens med hur lärare ska göra vid betygsättning utifrån läroplanens kunskapskrav. På de nationella proven vägs provpoäng samman för att sedan bli till ett provbetyg utifrån fastställda gränser, vilket strider mot direktiven i gällande regelverk.
Som replik på Sara Bruuns artikel, skrev Skolverket den 13 maj något anmärkningsvärt, nämligen att nationella prov tillämpar andra principer i betygssättningen vad gäller hur underlaget/provsvaren vägs samman till ett betyg. Nationella proven har enligt Skolverket en ”kompensatorisk sammanvägningsmodell” som innebär att en elevs svagare prestationer på vissa delar av provet, kan kompenseras av starkare prestationer i andra delar.
Sammanvägningen av poängen på proven behöver enligt Skolverket följa andra principer än vid den ordinarie betygssättningen, eftersom elever inte ska missgynnas på grund av tillfälliga omständigheter vid provtillfället. Detta låter bra, men hur ska provresultatet av ”kompensatorisk modell” kunna användas som stöd vid betygsättning utifrån skolans kunskapskrav?
I skollagen står att ”betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas” (kap 3 16 §) och när betyg sätts, efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav (kap 10 20 §).
Varför ska man då särskilt beakta provbetyg som inte överensstämmer med regelverket kring bedömning och betygsättning?
Problemen kring de nationella proven är svåra att synliggöra, eftersom proven är sekretessbelagda. Men faktum är att proven inte uppfyller sitt uttalade syfte. För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
