Nationell spermabank kan korta köerna vid donation

Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15 procent av befolkningen och för många innebär det ett stort lidande. Ett lidande som inte sällan sker i det tysta, då många upplever ofrivillig barnlöshet som något skamfyllt. Därmed hörs sällan dessa röster i debatten.

Den 10 oktober är utropad till Europeiska Donationsdagen. Syftet är att bidra till att allt fler tar ställning för att donera organ och vävnader, en fråga som förtjänar stor uppmärksamhet och som glädjande nog syns alltmer. Socialstyrelsen tillsammans med patientorganisationer och landstingen har under den gångna årliga Donationsveckan också uppmärksammat bristen på donerade organ.

Men det är inte bara organ som det råder brist på. I stora delar av landet saknas tillgång till donerade ägg och spermier.

En donerad könscell räddar inte liv men bidrar till att skapa liv. Bristen på donerade könsceller skapar i dag årslånga köer.

Väntetiderna vid donation varierar från två år för både ägg och spermier i Västra Götalandsregionen till ingen väntetid alls för spermier i Uppsala och Örebro (RFSU:s Sverigebarometern 2015).

Många som söker vård för ofrivillig barnlöshet har väntat länge och ytterligare två år kan innebära skillnad i att kunna bilda en efterlängtad familj eller inte. Det är inte rimligt att tillgången till donerade könsceller ska variera så kraftigt och att hemorten avgör vilken vård som ges.

Att Skåne endast har två månaders väntetid för äggdonation medan andra landsting har en väntetid på två år är ingen slump utan resultatet av en aktiv politik. Ersättningen för kostnader i samband med äggdonation höjdes från 3 000 till 11 000 kronor, vilket resulterade i en drastisk förkortning av väntetiden.

Nu ser vi dessutom en tillströmning av nya patienter när ensamstående väntas få rätt till assisterad befruktning med donerade spermier. Kötiden för att få donerade spermier förväntas därmed öka väsentligt.

I många år har ensamstående svenskar rest utomlands för att få hjälp med assisterad befruktning och förhoppningsvis kunnat få ett efterlängtat barn.

Det behövs flera sätt att öka tillgången på könsceller än via ersättningsnivåer. SKL har redan beslutat om en nationell handlingsplan för att främja och utveckla donation (SKL dnr 13/1323).

Allmänheten behöver informeras och erbjudas enkla vägar för att bli donator. Vårdgivarens organisation behöver utvecklas och förbättras, liksom ett entydigt donationsfrämjande regelverk.

Ett sätt kan vara att inrätta en nationell spermabank med service till hela landet och med uppdrag att skapa innovativa lösningar för att möta donatorer, tillexempel genom en mobil resurs. Att slippa som i dag resa 40 mil för att lämna spermier vore rimligt.

Det behövs också fler händer och ett enklare regelverk som ger fler kliniker som kan medverka vid behandling med donerade spermier, både insemination och IVF.

Barnmorskans roll kan utvecklas för att öka tillgängligheten och utföra själva inseminationen när patienten är medicinskt utredd av läkare.

Donationsveckan kunde varit ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma och informera allmänheten om behovet av att rekrytera donatorer för ägg och spermier. Men än är det inte för sent. Landstingen och regionerna kan starta det viktiga kampanjarbetet redan i morgon för att rekrytera fler donatorer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.