Narkotikadöden Hela debatten

Narkotikadöden rekordhög – och ändå underskattad

Socialstyrelsens statistik över narkotikarelaterade dödsfall är rekordhög – men ändå i underkant, skriver RFHL:s ordförande Inger Forsgren och ger förslag på åtgärder till Gabriel Wikström.

I tisdags publicerade Socialstyrelsen den senaste dödsorsaksstatistiken. De narkotikarelaterade dödsfallen uppgick 2014 till rekordsiffran 765. Våra politiker behöver vidta en rad åtgärder för att vända den trend som råder. Alliansregeringen verkade handlingsoförmögen på detta område, och det har inte hänt så mycket det senaste året heller. Trots att tisdagens siffra var rekordhög är den i underkant. Dagens statistik är bristfällig och behöver rättas till på flera sätt. 

Statistiken är otydlig och lite för godtycklig. Insamlingen är väldigt beroende av hur dödsorsaksintygen utfärdas och om utfärdande läkare har kännedom om och anser att aktuell eller tidigare narkotikaanvändning har spelat in. Förutom att det inte är bra med denna osäkerhet rent allmänt, har otydligheten även lett till att statistiken används i debatter på ett sätt som innebär en vantolkning av olika substansers roll i dödsfallen. Det gäller till exempel de läkemedel som används i läkemedelsassisterad behandling. Statistiken har använts till osaklig kritik mot denna behandlingsmetod där betydelsen av såväl illegal införsel som samtidigt intag av andra substanser har saknats i resonemangen. 

De nya psykoaktiva substanserna (NPS) saknas i statistiken. Inte heller är dödsfall kopplat till missbruk av vissa legala läkemedel inräknat, exempelvis bensodiazepiner. Hade dessa droger åtminstone varit med i dödsfallsstatistiken, även om inte alla dessa droger är narkotikaklassade, hade vi fått en tydligare bild av hur drogproblematiken ser ut.

En tredje brist är att statistiken inte redovisar de dödsfall som sker narkotikarelaterat men som inte de ICD-koder som används på dödsintygen fångar in. Det handlar till exempel om personer som tar livet av sig till följd av väntetider, bristfällig beroendevård eller annan narkotikarelaterad social problematik som effekter av stigmatisering. Det handlar även om narkotikarelaterat våld av olika slag men vars offer kanske inte uppfyller kraven för rätt ICD-kod.

Ovannämnda brister leder till att vi riskerar att underskatta narkotikaproblemet och vad som krävs för att förhindra dödsfallen. Folkhälsominister Gabriel Wikström ger i en debattartikel i Expressen två förslag på åtgärder mot dödsfallen: utbyggt sprutbyte och vård och behandling som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Det är bra förslag. Men det räcker inte.

Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandlings (RFHL) förslag på ytterligare åtgärder är i ett urval följande:

  1. Statistiken måste bli bättre. Särskilt viktigt är det att den förändras så att den ger en mer komplett bild av de dödsfall som är kopplade antingen till narkotika/NPS eller till samhällets bemötande och hantering av individer som är eller har varit aktuella inom narkotikaområdet.
  2. Samhället måste arbeta mer aktivt för att förbättra livsvillkoren och hälsan för individer med narkotikaanvändning med målet att de ska bli jämlika med övrig befolkning. Det handlar om allt som bygger ett värdigt liv, från bostad till gott bemötande i vården och mycket däremellan.
  3. Förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel måste ses över och begränsas.
  4. Användning av narkotika måste avkriminaliseras. Dels för att öka benägenheten att söka vård och dels för att slå undan benen för en hel del av användningen av NPS. Det skulle även förhindra att personer avstår från att rapportera överdoser, vilket sker i dag då polisen följer med larm om överdos.
  5. Vi behöver öppna upp för skademinskande åtgärder som tidigare ansetts för kontroversiella för vår ideologiskt grundade narkotikapolitik. Det kan till exempel handla om nationell naloxonutdelning eller att införa så kallade konsumtionsrum. I våras redovisade konsumtionsrummen i Danmark att man sedan starten 2012 hade räddat 301 liv.

Att minska dödsfallen går om vi bara vågar tänka om och tänka nytt! 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.

Paste this code as high in the of the page as possible: Additionally, paste this code immediately after the opening tag: