Den 30 juni röktes den sista cigaretten på Sveriges uteserveringar. Genom den nya lagen utvidgades det tidigare rökförbudet till att innefatta bland annat uteserveringar, entréer till lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till, samt områden utomhus som är avsedda att användas av den som reser med färdmedel i inrikes kollektivtrafik.
I propositionen till lagen anför regeringen att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att införandet av rökfria inomhusmiljöer har minskat rökningen och risken för tobaksröksrelaterade sjukdomar. Därför antar regeringen att ett rökförbud på allmänna platser utomhus skulle få en motsvarande effekt, även om det vetenskapliga stödet för detta inte är lika starkt som för inomhusmiljöer.
Hur det skulle få motsvarande effekt preciseras emellertid inte. Av Folkhälsomyndighetens utredning som omnämnts i remissunderlaget framgår istället att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att regleringen av rökfria utomhusmiljöer leder till minskad ohälsa. Det kan även betonas att det saknas stöd för att passiv rökning under kortare besök på exempelvis en uteservering har tydligt hälsofarliga effekter.
Regeringen anför även att personer som är överkänsliga för rök måste undvika miljöer där rökning är tillåten. Detsamma anses gälla icke-rökare som känner sig besvärade av tobaksrök. Det är utan tvivel lovvärt att vilja inkludera personer som är överkänsliga för rök.
Men det finns även flera människor som är känsliga mot exempelvis nötter och parfym. Innebär det att nötternas plats i baren och menyer ska försvinna och att folk ska förbjudas att bära parfym utanför sina hem? Det är omöjligt att anpassa samhället efter varje individ.
Vad gäller uteserveringar har ägaren redan i dag rätt att ha rökförbud på sin uteservering. Om icke-rökare önskar sig rökfria uteserveringar kan de använda sitt inflytande som konsument för att få rökfria uteserveringar. Genom att tillåta restaurangen, puben eller klubben att bestämma sina rökregler uppnås en självreglering som möjliggör uteserveringar för rökare och icke rökare. Detta tillvägagångssätt är inte bara rättvist utifrån ett moraliskt perspektiv utan även rättfärdigat ur ett frihetligt perspektiv.
Regleringen anses även ha i syfte att avnormalisera rökning, minska tobaksbruket, passiv rökning samt uppnå målet om ett rökfritt Sverige 2025. Regeringen nämner dock inte att människor fortfarande kommer att kunna exponeras för rökning på ställen där rökförbudet inte gäller. Det utvidgade rökförbudet kommer med stor sannolikhet inte heller resultera i ett rökfritt samhälle, precis såsom regleringen av eget bruk av narkotika inte ledde till ett narkotikafritt samhälle.
Förbudet utökar och förstärker däremot statens makt att begränsa individers frihet. Makten kan hädanefter komma att missbrukas av staten i större omfattning än vad den görs i dag. Sakta men säkert kommer den ena friheten efter den andra stjälas från människor, allt under motiveringen att det egentligen handlar om folkhälsan och befolkningens bästa. Det kan därför knappast betvivlas att nästa spörsmål i tobakspolitik kan komma att avse om huruvida bruket av tobak helt ska förbjudas.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
