När allt fler unga bränner ut sig måste vi kraftsamla

Utmattningssyndrom är sedan 2005 en egen diagnos, ofta i samsjuklighet med depression. Men behandling som är effektiv för depression fungerar inte lika effektivt för utmattningssyndrom.

Till oss på Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft kommer nu allt fler samtal från människor med utmattningssyndrom som inte känner att de får stöd. De problem de beskriver liknar de vi är vana vid hos personer med andra typer av förvärvad hjärnskada. Det handlar om en hjärntrötthet som inte går att vila bort, sömnrubbningar och kognitiva besvär. De kognitiva besvären yttrar sig oftast i min­nes- och koncentrationssvårigheter. Det blir svårt att koncentrera sig på en text, till exempel nyhetsartiklar och böcker. Man får svårt att minnas vad man ska göra eller vad man gjort, att hitta vägen hem från jobbet eller att känna igen ansikten.

Modern forskning visar att symtomen kan finnas kvar länge och att hjärnan ännu efter sju år kan vara starkt påverkad. Många försöker gå tillbaka till arbetet och den belastningsnivå de hade innan de blev sjuka, men det fungerar sällan. Den som blivit sjuk av stress får helt nya toleransnivåer och måste inse det för att kunna fungera och bli frisk. Kunskap är en central del i behandlingen, både hos den som insjuknar och hos närstående. Hjärnkraft arbetar därför kontinuerligt med olika utbildningar och stödgrupper kring hur den enskilde kan hantera konsekvenserna av förvärvad hjärnskada och vi stöder också anhöriga.

Vi menar att det finns mycket att vinna på att ta tillvara den kunskap som finns inom rehabiliteringsmedicin och se att personer med utmattningssyndrom har samma behov av hjärnskadeteam, samordningsfunktioner och kontinuitet som de som fått sin skada i samband med, till exempel en olycka, TBE eller hjärntumör.

Vi vet samtidigt att det inte finns några outnyttjade resurser inom rehabiliteringsmedicin, tvärtom finns stora brister på flera håll i landet. Vi tror att man i samband med den satsning som pågår inom primärvården måste skapa särskilda team med specifik kompetens för att effektivisera omhändertagandet av vissa diagnoser. Där behövs kunniga samordnare/ koordinatorer som kan stötta den enskilde, inte bara med samordning av vårdkontakter, utan vidare i kontakter med andra huvudmän, Försäkringskassa, socialtjänst, arbetsförmedling med flera. Här finns ett utomordentligt exempel i Hjärnskadekoordinatorerna i Region Skåne.

Vi har genom vårt arbete i Modellprojektet, som kartlagt situationen för personer med traumatisk hjärnskada under tre år, visat att det finns mycket kunskap runt om i landet kring rehabilitering och stöd efter förvärvad hjärnskada. Men den samordnas inte och tas inte tillvara. Det innebär att det finns välfungerande öar, men de som hamnar mellan dessa får inte stöd.

Vi har inte råd med detta resursslöseri. När vi ser den dramatiska ökningen av utmattningssyndrom hos unga människor behöver vi kraftsamla. Ett sätt att göra det kan vara att skapa ett Kompetenscenter där kunskap hämtas in och sprids på ett systematiskt sätt. Ett ställe där vårdpersonal, skolpersonal, arbetsgivare, myndigheter och enskilda kan få tillgång till kvalitetssäkrad information och utbildningsinsatser när det gäller olika typer av förvärvade hjärnskador. Ett verktyg också i det förebyggande arbetet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.